Höj straffen för djurplågeri!

Exemplen på domar för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen talar sitt tydliga språk. Dagsböter och villkorlig dom är den absolut vanligaste påföljden för den som plågat ett djur eller brutit mot djurskyddslagen.

Domen mot de fyra unga män som brände och stampade två kaniner till döds samt utsatte en hund för psykiskt lidande är ett att få undantag. Efter att domen överklagats till hovrätten fick samtliga inblandade straffen höjda. För djurplågeri och brott mot djurskyddslagen dömdes tre av männen till sex, fyra och tre månaders fängelse. Den fjärde fick dagsböter. Djurskyddet Sverige hade hoppats på ett högre straff. Maxstraffet för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen är två års fängelse.

– Domen visar återigen att djurplågare inte riskerar särskilt höga straff. Om man bara får några månader i fängelse, trots att det finns övertygande bevisning med bland annat filmer, undrar jag vad som krävs för att bli dömd till maxstraffet, säger Sven Stenson, Djurskyddet Sveriges förbundsordförande.

Djurskyddet Sverige kräver en riktig genomsyn av hur lagarna tillämpas och att straffsatserna för alla brott mot djurskyddslagarna ses över.

– Djurplågeri är ett vidrigt brott. Dels för att djuren i sig är oskyldiga och sällan har någon möjlighet att påkalla hjälp. Dels för att djuren ofta under lång tid lider svårt. Hästar som skärs i underlivet och förblöder, hundar som sparkas och katter som bränns, säger Sven Stenson.

– Brotten är också varningssignaler. Stoppas inte personen som plågar djuren blir med stor sannolikhet en människa nästa offer. Påfallande många som döms för misshandel av personer de har en nära relation med har börjat med att plåga djur.

Det finns vetenskapliga undersökningar både i Sverige och USA som visar på sambandet mellan djurplågeri och misshandlade människor. En undersökning i USA visar att 88 procent av barnmisshandelsfallen i New Jersey uppdagades genom att misshandel av familjens husdjur förekommit.

– Det är en mycket hög siffra och troligtvis skulle utfallet bli liknande om man gjorde samma undersökning i Sverige, säger Sven Stenson.

Män som misshandlar kvinnor utsätter ofta även husdjuren för våld eller vanvård.

– Djuren används ofta som påtryckning för att knäcka partnern, säger Sven Stenson.

Sven Stenson, som till vardags jobbar som kriminalinspektör, berättar om ett fall där en man med drogproblem utsatte sin sambos golden retriever för svår misshandel medan kvinnan var på sitt arbete. När detta uppdagades insåg kvinnan att hon var tvungen att bryta förhållandet, vilket ledde till att mannen började misshandla hunden öppet.

Till slut halshögg mannen hunden i kvinnans åsyn, därefter misshandlade han henne grovt. Han fälldes senare i tingsrätten för kvinnofridskränkning medan ärendet gällande djurplågeri skrevs av.

Helena Striwing, jurist med djurskydd som specialitet, vill införa brottet grovt djurplågeri med ett maxstraff på fyra år.

– Det behövs en mer nyanserad syn på straffvärdet i de här gärningarna, säger hon.

Striwing känner endast till två fall där någon dömts till ett högre straff än sex månaders fängelse för brott mot djur. I det ena fallet dömdes en man till åtta månaders fängelse för djurplågeri i samband med sexuella övergrepp på djur. Där ingick även brottet olaga intrång.

I det andra fallet, som är från 1999, dömdes en då 23-årig man till 1,5 års fängelse för grov skadegörelse. En julafton smög han sig in i ett ridskolestall och skar fem hästar svårt med ett oidentifierat vasst föremål. En av hästen skar han av ett öra på. Den svårast skadade hästen dog på djursjukhus i Helsingborg. I det här fallet dömdes alltså inte mannen för djurplågeri.

Att djurplågare oftast döms till böter förklarar Helena Striwing med en dom i Högsta domstolen från 2006. En lantbrukare som låtit ett 40-tal djur svälta ihjäl dömdes bara till dagsböter och villkorlig dom. Ett straff som sedan blivit prejudicerande.

– Jag tror det kan bli en ändring om vi inför brottet grovt djurplågeri. Det är rimligt eftersom grovt jaktbrott har ett maxstraff på fyra år, säger hon.

Också Björn Dahlén, djurskyddschef på Jordbruksverket, är för en höjning av maxstraffet för djurplågeri.En av anledningarna är att det 2003 genomfördes en skärpning i djurskyddslagen som bland annat innebar att maxstraffet för brott mot djurskyddslagen höjdes från ett till två år.

– Det stör det allmänna rättsmedvetandet. När det gäller brott mot djurskyddslagen har man utsatt djuren för risk att lida. Vid djurplågeri har djur med säkerhet lidit, säger han.

– Men det kommer att bli svårt att få en ändring. Det kräver en ändring i brottsbalken.

Björn Dahlén har tagit upp frågan i den utredning om djurskyddslagen som pågår, men fått veta att frågan ligger utanför utredningens uppdrag.

– Det krävs en opinion för en höjning av straffet för att politikerna ska lyssna, konstaterar han.

Finland har nyss beslutat att införa termen grovt djurskyddsbrott. Samtidigt förlängs maxstraffet för djurskyddsbrott från två till fyra års fängelse.

Lyssna även på Sven Stenson när han pratar om djurplågeri i P3 Nyheter