Har konsumenter möjlighet att välja en god djuromsorg? Det var en av frågorna som diskuterades på Djurskyddet Sveriges och U&W:s [you&we] mer än fullsatta frukost seminarium som arrangerades i Almedalen på tisdagen.
Panelen bestod av Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sveriges generalsekreterare, Ilse Hallgren, hönsproducent på Gotland, Mikael Robertsson, miljöchef på Coop Sverige, Sofia Jöngren, politiskt sakkunnig på jordbruksdepartementet, Anders Täljebäck PRO:s förbundssekreterare och Helena Leander från Miljöpartiet.
- Undersökningar visar att sju av tio svenska konsumenter säger sig bry sig om hur djuren haft det, inleder moderatorn Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm.
Men stämmer det i praktiken?
- Kunderna tycker det är trevligt att de ekologiska hönorna få gå ute. Men när de står i äggboden och ska köpa ägg, väljer de i alla fall de billigaste äggen, det vill säga de som inte är ekologiska, säger Ilse Hallgren, som driver både ekologisk och konventionell produktion.
Djurskyddet Sveriges konsumentundersökning visar att konsumenter vill ha ursprungsmärkning, motsvarande den som finns på äggen, på samtliga livsmedelsprodukter. I dag finns inte ens en märkning som visar om djuret slaktats utan bedövning.
- Mycket kött som säljs i Sverige kommer från djur som inte bedövats före slakt, berättar Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige.
Även PRO välkomnar en ursprungsmärkning:
- Handeln måste bli mycket bättre på att tala om var produkterna kommer ifrån, säger Anders Täljebäck.
Sofia Jöngren, politiskt sakkunnig på jordbruksdepartementet, är skeptisk till en obligatorisk ursprungsmärkning.
- Även om det skulle vara bra blir det alldeles för dyrt, säger hon.
Hönsproducenten Ilse Hallgren skulle däremot välkomna en ursprungsmärkning:
-Det är viktigt att konsumenten kan välja.
Hon anser att Sveriges strängare djurskyddsregler försämrar lönsamheten och välkomnar en harmonisering av EU:s djurskyddslagstiftning, vilket riskerar innebära ett försämrat djurskydd för Sveriges djur. Hon är inte orolig för att konsumenterna då skulle rata de svenska produkterna.
Helena Leander (MP) tycker i stället att Sverige ska konkurrera med god djuromsorg.
- Vi som politiker måste hjälpa till så att producenterna får en schysst spelplan, säger hon.
Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt sitter i publiken och undrar på vilket sätt Sverige skulle vara världsbäst på djurskydd.
- Vår undersökning visar att till skillnad från Sverige har Norge förbjudit griskastrering utan bedövning medan Schweiz förbjudit hönsburar, säger hon.
En relevant fråga som dock inte hinner få något svar från panelen. Men Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige, håller med:
- Vi ska inte nöja oss med att tro att vi har världens bästa djurskyddslag. Sverige har till exempel fortfarande bara kycklingraser som växer så fort att de går sönder.
Mikael Robertsson, miljöchef på Coop Sverige, visar diagram över hur många av de djur som Coop säljer som lider av olika djurskyddsproblem och skador. De importerade grisarna har bland annat kuperade svansar och liggsår i större utsträckning än de svenska grisarna. Kycklingarna har bland annat utsatts för näbbtrimning.
- Jag förstår inte varför ni över huvud taget säljer djur som haft problem. Man måste kunna ta bort vissa produkter, säger Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige.
- Man måste först identifiera problemen för att kunna agera. Det blir en ganska stor utmaning för oss att besluta hur vi ska gå vidare för att ändra våra inköpskriterier, säger Mikael Robertsson, som hoppas att arbetet ska löna sig genom att fler konsumenter väljer Coop.
Svenskarna har ökat sin köttproduktion kraftig. Många väljer importerat. Kan den ökade konsumtionen möjligen bero på att alla kedjor vräker ut reklam med ständig rea på kött?
- Är det inte förödande för bonden och djuromsorgen, undrar moderator Louise Ungert.
- Pris och efterfråga hänger ihop. Extrapriser ökar efterfrågan på kött, konstaterar Helena Leander (MP) och Coops Micke Robertsson kan inte annat än hålla med:
- Det bästa man kan göra är att förbjuda extrapriser, det kostar att sälja till extrapris. Ur ett klimatperspektiv borde vi inte äta så mycket kött som vi gör i dag.