- Ett steg på vägen men ingen hållbar lösning, säger Johan Beck-Friis, Djurskyddet Sverige, om Jordbruksverkets beslut om att djurskötare själva så få ge bedövning i samband med kastrering av grisar.
I Sverige kastreras hangrisar som ska födas upp till slakt då de är 2-7 dagar gamla. Orsaken är att köttet från vissa galtar annars kan lukta och smaka illa. Kastreringen utförs utan bedövning, något som orsakar kraftig smärta och stress hos smågrisarna.
Nu har Jordbruksverket beslutat att veterinärer ska få möjlighet att skriva ut lokalbedövningsmedel till djurhållare som ska kastrera grisar. Djurhållare som vill få denna möjlighet måste gå en särskild utbildning för att lära sig ge bedövningen på rätt sätt.
Detta är alltså en möjlighet, inte ett krav.
- Jordbruksverkets beslut är ett steg på vägen mot att åtgärda djurskyddsproblemen kring smågriskastration men ingen hållbar lösning, säger veterinären Johan Beck-Friis, förbundsstyrelseledamot i Djurskyddet Sverige.
- Även med en korrekt utförd bedövning är dödligheten större bland kastrerade smågrisar än bland dem som inte kastreras. Lokalbedövningen under ingreppet tar inte heller bort smärtan från såren dagarna efteråt. Den mest djurvänliga metoden att lösa problemet med galtlukt är att vaccinera grisarna mot lukten.
Vaccin finns redan i dag på marknaden. Då hangrisarna vaccineras stannar deras könsutveckling av.
- Vaccinering är den bästa metoden, både för djuret och djurägaren. Tyvärr är många djurägare rädda för att sticka sig på sprutan, vilket är en minimal risk. Lantbrukarna utsätts för mycket värre risker än så i sitt arbete, säger Johan Beck-Friis.