Konsumera rätt

Livsmedel

Man kan påverka djurens livsvillkor genom lagstiftning eller genom att du som konsument ställer krav på att de livsmedel du köper kommer från djur som haft det bra.

Det är viktigt att utnyttja sin konsumentmakt för att påverka djurskyddet. Genom att välja och välja bort kan du påverka utbudet av livsmedel. Detaljhandeln är känslig för konsumentreaktioner och de kan i sin tur ställa krav på sina leverantörer. Förutom att göra medvetna val av livsmedel, kan du ställa frågor till din livsmedelshandlare eller be om information från detaljhandelskedjorna centralt.

Medvetna val

För att kunna göra medvetna val krävs att du vet vad du väljer. Märkning med ursprungsland och kvalitetsmärkningar ger möjlighet att välja livsmedel med hänsyn till djurskydd. Exempel är KRAV, EU-ekologiskt och Svenskt Sigill. Regelverken för KRAV respektive Svenskt Sigill kan man hitta på hemsidorna www.krav.se och www.svensktsigill.se. Det är viktigt att veta att EU-ekologiskt har andra djurhållningsregler än KRAV. För EU-ekologiska grisar räcker det exempelvis med utevistelse på betongplatta, medan KRAV-grisar måste ha tillgång till bete.

I livsmedelsbutiken kan det vara rimligt möjligt att göra medvetna val, men går du på restaurang eller äter i storhushåll, får du i allmänhet ingen information om var köttet, kycklingen, mjölken eller äggen kommer ifrån. Till restauranger och storhushåll (personalmatsalar, skolor, sjukhus, åldringsvård) går stor del av importen av animaliska livsmedel. Fråga efter ursprung på råvaran på krogen eller i personalmatsalen.

Offentlig upphandling

Som medborgare kan du ställa krav på att maten som stat och kommun köper in ska fylla etiska och miljömässiga krav. Lagen om offentlig upphandling (LOU) ger stora möjligheter att ställa krav på såväl livsmedelsäkerhet, djurskydd som miljö. Miljöstyrningsrådet (MSR) har utformat kriterier som kan användas i den offentliga upphandlingen Dessa omfattar en mängd djurskyddskriterier som refererar till beslutade EU-direktiv. I upphandlingen kan man exempelvis kräva att suggorna ska gå lösa, att korna ska gå ut på bete eller att hönsen ska ha tillgång till rede, sittpinne och sandbad. Man kan däremot inte kräva att djuren ska vara uppfödda enligt svensk djurskyddslag eller i närområdet. Detta accepteras inte enligt LOU.
Läs mer på Miljöstyrningsrådets hemsida

Ursprungsmärkning

Ursprungsmärkning är idag bara obligatoriskt för nötkött (inklusive kalvkött), ägg och honung. För nötkött gäller att köttet ska vara märkt var djuret är fött, uppfött och slaktat. Men det finns stora möjligheter för industri och handel att smita från ursprungsmärkningskravet genom så kallade köttberedningar d.v.s. att marinera, tillföra saltlake eller krydda helt kött.

Ägg ska vara märkta med ursprungsland och produktionssystem. Ägget ska vara märkt enligt alternativen bur, frigående alternativt ekologiskt. Kycklingbranschen har enats om en ursprungsmärkning med Svensk Fågels logga. Endast kycklingprodukter där kycklingen är kläckt, uppfödd och slaktad i Sverige kan märkas.

Ursprungsmärkning av annat kött, så som gris, lamm, vilt o.s.v. är ibland ofullständig och ofta vilseledande. Ursprungslandet kan vara landet där djuret är uppfött och slaktat, men också en beteckning för där livsmedlet är förädlat eller förpackat. Det finns frivilliga riktlinjer utarbetade av detaljhandeln (SDH) och livsmedelsindustrin (LI). Dessa anger inte det som krävs för en riktig ursprungsmärkning d v s var djuret är fött, uppfött och slaktat. Därigenom kan man exempelvis inte avläsa om djuret är transporterat flera gånger under sitt liv. Tycker du att märkningen är otydlig eller saknas, så fråga butikspersonalen.

Köp svenskt kött

Kött från svenska djur innebär större möjligheter att veta hur djuren haft det. Svensk ursprungsmärkning ska betyda att djuret är fött, har fötts upp och slaktats i Sverige, men som framgått ovan kan man inte vara riktigt säker på annat än nötkött där märkningen är obligatorisk. I Sverige har vi relativt bra djurskyddslagar och de kontrolleras bättre här än i många andra länder.

”Ju dyrare ju bättre”

En tumregel är att billigt kött kommer från länder där djuren är uppfödda under sämre förhållanden än i Sverige. Det är tex. inte konstigt att dansk fläskfilé är billigare än svensk. I Sverige måste alla grisar gå lösa. Enligt EU-direktivet kan suggor stå i smala bås (fixering) under delar av dräktigheten och också under hela digivningen. Ju billigare kött ju lägre är produktionskostnaderna. Djurskydd kostar helt enkelt.

Senast uppdaterad: 25 november, 2016

Konsumentguide

Beställ eller ladda ner konsumentguiden ”Så mår djuren som ger oss vår mat”.