{"id":5765,"date":"2025-10-12T14:04:18","date_gmt":"2025-10-12T14:04:18","guid":{"rendered":"https:\/\/www.djurskyddet.se\/karlskrona\/?page_id=5765"},"modified":"2025-10-29T13:59:15","modified_gmt":"2025-10-29T13:59:15","slug":"lantbruksdjur","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.djurskyddet.se\/karlskrona\/lantbruksdjur\/","title":{"rendered":"Lantbrukets djur, h\u00e4star & fiskar"},"content":{"rendered":"\n

Kor<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Betesr\u00e4tt \u00e4r en av v\u00e5ra prioriterade fr\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n

Bete \u00e4r en del av kornas naturliga beteenden och bidrar till fysiskt och psykiskt v\u00e4lm\u00e5ende. Vi anser att beteskravet b\u00f6r utvecklas. Dagens lagkrav p\u00e5 bete beh\u00f6ver f\u00f6rl\u00e4ngas och utvecklas s\u00e5 att alla n\u00f6tkreatur omfattas, oavsett produktionsinriktning och \u00e5lder. Speciellt g\u00e4ller detta tjurar som genom kastrering kan h\u00e5llas p\u00e5 bete. Kor ska dessutom f\u00e5r tillg\u00e5ng till utevistelse \u00e5ret om.<\/p>\n\n\n\n

Kalvar i mj\u00f6lkkobes\u00e4ttningar ska ges m\u00f6jlighet att forts\u00e4tta dia i tillr\u00e4cklig omfattning f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla b\u00e5de fysiologiska och etologiska behov under de f\u00f6rsta levnadsm\u00e5naderna.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r kornas v\u00e4lf\u00e4rd att beh\u00e5lla och utveckla betesr\u00e4tten.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s mer om detta h\u00e4r Beteskrav \u2013 Djurskyddet<\/a> <\/p>\n\n\n\n

Ett slopat beteskrav kan leda till minskad svensk livsmedelsproduktion \u2013 Tidningen Djurskyddet<\/a><\/p>\n\n\n\n

Regeringen till\u00e5ter virtuella st\u00e4ngsel f\u00f6r n\u00f6tkreatur och f\u00e5r \u2013 trots kritiken \u2013 Tidningen Djurskyddet<\/a><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Grisar<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

97 procent av grisarna i Sverige h\u00e5lls enbart inomhus, detta trots att grisar f\u00f6r att m\u00e5 bra beh\u00f6ver b\u00f6ka i marken, beta och unders\u00f6ka sin milj\u00f6 st\u00f6rre delen av sin vakna tid. Under uppv\u00e4xttiden h\u00e5lls grisarna i grupper om cirka tio grisar i en box som \u00e4r runt nio kvadratmeter tills de v\u00e4ger \u00f6ver 100 kilo och anses klara f\u00f6r slakt vid ca 6 m\u00e5naders \u00e5lder. Gasning med koldioxid \u00e4r den vanligaste bed\u00f6vningsmetoden vid slakt av grisar, b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller ekologiskt och konventionellt uppf\u00f6dda. De upplever ett starkt obehag och f\u00e5r kv\u00e4vningsk\u00e4nslor av koldioxid, de k\u00e4mpar f\u00f6r att ta sig bort fr\u00e5n gasen. Det kan ta omkring en minut i gasen innan de till slut f\u00f6rlorar medvetandet.<\/p>\n\n\n\n

\u201dR\u00f6ster som aldrig tystnar\u201d <\/p>\n\n\n\n

\u201dLjuset sipprar in. Smala strimmor, aldrig nog. Golvet \u00e4r h\u00e5rt. V\u00e4ggarna f\u00f6r n\u00e4ra. Luften tung. Jag v\u00e4xer. Vi v\u00e4xer. Vi \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga men alltid f\u00f6r f\u00e5, n\u00e5gra f\u00f6rsvinner och nya kommer. Det tar aldrig slut. Maten fyller kroppen men inte tomheten. Benen vill springa. Lungorna vill andas n\u00e5got annat. Jag vet inte vad. Men i mig brinner en bild: jord under f\u00f6tterna. Vinden. Doften av gr\u00e4s. Solens v\u00e4rme. Jag vet inte om jag minns eller bara dr\u00f6mmer. Porten \u00f6ppnas. Skrik. Panik. De ropar, pekar, driver ut n\u00e5gra av oss. Deras \u00f6gon speglar min egen r\u00e4dsla. De f\u00f6rsvinner. F\u00f6r alltid. Porten sl\u00e5r igen. Nya kommer. Vi l\u00e5tsas som om allt \u00e4r som f\u00f6rut. Men natten b\u00e4r p\u00e5 deras skrik. Och s\u00e5 \u00e4r det min tur. Jag f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6mma mig men h\u00e4nder pressar mig fram\u00e5t. Jag skriker, kastar mig \u00e5t sidan, men det \u00e4r f\u00f6r sent. Vagnen. Tr\u00e4ngseln. Kropp mot kropp. V\u00e4rmen som blir outh\u00e4rdlig. Sv\u00e5rt att andas. Genom en springa \u2013 v\u00e4rlden! Bl\u00e5 himmel. Tr\u00e4d som r\u00f6r sig. Marken ser mjuk ut. Jag vill dit. Jag vill kasta mig ut. Jag vill leva d\u00e4r. Resan slutar. Byggnaderna tornar upp sig, m\u00f6rka, tunga. Ljuden inifr\u00e5n \u2013 \u00e5ngestfyllda skrik, d\u00e5n. Luften luktar metall. Jag darrar. N\u00e5got i mig vet redan. Vi pressas fram\u00e5t. N\u00e5gra skriker tills r\u00f6sten brister. N\u00e5gra kastar sig mot v\u00e4ggarna. N\u00e5gra st\u00e5r stilla, som om de redan l\u00e4mnat sig sj\u00e4lva. Jag ser himlen en sista g\u00e5ng. Vinden bl\u00e5ser genom springan, en viskning som s\u00e4ger: frihet, Porten slukar oss. Och m\u00f6rkret st\u00e4nger allt.\u201d <\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r skrivet av v\u00e5r ordf\u00f6rande Fredrik Lahte<\/p>\n\n\n\n\n\n

H\u00f6ns<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Genom avel och ljusprogram (n\u00e4r lampor lyser upp stallarna) har h\u00f6norna p\u00e5verkats att v\u00e4rpa n\u00e4stan ett \u00e4gg om dagen tills deras kroppar inte klarar av detta l\u00e4ngre. De miljontals tuppkycklingar som kl\u00e4cks d\u00f6das under f\u00f6rsta levnadsdagen. Genom avel v\u00e4xer kycklingarna s\u00e5 snabbt att de f\u00e5r ont och d\u00f6das vid bara 35 dagars \u00e5lder. <\/p>\n\n\n\n

Hur vill h\u00f6nan ha det-bur eller frig\u00e5ende? \u2013 Tidningen Djurskyddet<\/a><\/p>\n\n\n\n

Ett burliv fj\u00e4rran fr\u00e5n g\u00e5rdsidyllen \u2013 Tidningen Djurskyddet<\/a> <\/p>\n\n\n\n

Ett problem n\u00e4r det g\u00e4ller lantbruksdjur \u00e4r att l\u00e4nsstyrelserna inte har resurser f\u00f6r att genomf\u00f6ra djurskyddskontroller regelbundet hos alla djurh\u00e5llare. <\/p>\n\n\n\n

Djurskyddskontrollerna av lantbrukets djur n\u00e5dde inte upp till m\u00e5let 2024 \u2013 Tidningen Djurskyddet<\/a><\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r kan du l\u00e4sa vad som g\u00e4ller f\u00f6r lantbruksdjur och h\u00e4star i Sverige. Det \u00e4r jordbruksverket som \u00e4r den myndighet som ansvarar f\u00f6r djurskyddet i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Lantbruksdjur och h\u00e4star – Jordbruksverket.se<\/a><\/p>\n\n\n\n

Per Jensen \u00e4r professor i etologi och arbetar p\u00e5 Link\u00f6pings universitet. Han har skrivit m\u00e5nga b\u00f6cker som \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rda att l\u00e4sa. De finns p\u00e5 denna l\u00e4nk och \u00e4ven hans etologipodd. B\u00f6ckerna | Per Jensen | perje@ifm.liu.se<\/a><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r den som \u00e4r mer intresserad av djurskydd vid djurh\u00e5llning rekommenderas l\u00e4sning av dessa b\u00e5da herrar. SLU= Sveriges lantbruksuniversitet.<\/p>\n\n\n\n

Algers, Bo | SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)<\/a> Ekesbo, Ingvar | SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)<\/a><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Fiskar<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Visste du att fiskar \u00e4r Sveriges vanligaste lantbruksdjur, s\u00e4llskapsdjur, f\u00f6rs\u00f6ksdjur och villebr\u00e5d? <\/p>\n\n\n\n

Fiskar verkar kunna ha k\u00e4nslor och uppleva v\u00e4lbefinnande, r\u00e4dsla, \u00e5ngest och sm\u00e4rta. <\/strong>Forskningsstudier har visat att fisk reagerar p\u00e5 hot och sm\u00e4rta och att fiskar besitter en st\u00f6rre grad av medvetande \u00e4n vad man f\u00f6rut har trott. De reagerar p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i sin omgivning, tolkar dessa och svarar genom att f\u00f6r\u00e4ndra sina beteenden. I dag vet vi att fiskar har f\u00f6rm\u00e5gan att skapa relationer med andra individer b\u00e5de inom den egna arten och med andra arter. <\/p>\n\n\n\n

Det finns d\u00e4rf\u00f6r inte l\u00e4ngre n\u00e5gra tvivel om att fiskar k\u00e4nner sm\u00e4rta och har ett k\u00e4nsloliv. \u00c4nd\u00e5 ignoreras ofta deras v\u00e4lf\u00e4rd, b\u00e5de av allm\u00e4nheten och beslutsfattare. Miljarder av vildf\u00e5ngade fiskar omfattas inte av n\u00e5gon djurskyddslag och kv\u00e4vs till d\u00f6ds och uppf\u00f6dda fiskar h\u00e5lls utan krav p\u00e5 milj\u00f6berikning och avlivas p\u00e5 pl\u00e5gsamma s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Visste du att de i stort sett saknar skydd i lagen? <\/p>\n\n\n\n

Fiskuppf\u00f6dning inneb\u00e4r ett stort lidande p\u00e5 grund av bland annat tr\u00e4ngsel och sysslol\u00f6shet i inh\u00e4gnaderna, stress vid hantering och pl\u00e5gsam slakt. Vildf\u00e5ngad fisk uts\u00e4tts f\u00f6r lidande vid f\u00e5ngst. De kv\u00e4vs i luften efter att de tagits upp eller d\u00f6r i samband med att de sk\u00e4rs i strupen eller rensas, n\u00e4r de fortfarande \u00e4r vid medvetande.<\/p>\n\n\n\n

Vi kr\u00e4ver fiskskydd nu \u2013 Djurskyddet<\/a> <\/p>\n\n\n\n

Sk\u00f6tsel av vattenbruksdjur – Jordbruksverket.se<\/a> dvs fiskar bland annat.<\/p>\n\n\n\n

Etik i fiskrelaterade sammanhang – SVA<\/a> <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

F\u00e5r<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

F\u00e5r h\u00e5lls i l\u00f6sdrift i Sverige och mellan maj och oktober ska djuren g\u00e5 ute. Hur l\u00e5ng denna period \u00e4r beror p\u00e5 var i Sverige f\u00e5ren h\u00e5lls. Djurh\u00e5llningen i andra l\u00e4nder kan se annorlunda ut. En del f\u00e5r h\u00e5lls inomhus och andra h\u00e5lls alltid utomhus. Vid mycket stora bes\u00e4ttningar kan tillsynen vara d\u00e5lig och djuren kan vara sjuka eller skadade utan att f\u00e5 v\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

Lammk\u00f6tt importeras fr\u00e4mst fr\u00e5n Irland och Nya Zeeland. Ull- och skinnprodukter importeras fr\u00e5n Nya Zeeland, Australien, Island och Kina. Ull finns i mattor, andra inredningsdetaljer och kl\u00e4der. Det finns inget krav p\u00e5 att ange ursprungsland p\u00e5 produkten. Ullen fr\u00e5n f\u00e5r som klipps och skinn fr\u00e5n f\u00e5r som slaktas i Sverige tas inte till vara i s\u00e4rskilt stor utstr\u00e4ckning.<\/p>\n\n\n\n

Merino<\/strong> \u00e4r en rasgrupp av tamf\u00e5r som fr\u00e4mst h\u00e5lls f\u00f6r ullproduktion. Merinof\u00e5r \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r att ge en mycket fin ull och \u00e4r den viktigaste f\u00e5rrasen f\u00f6r ullproduktion i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Mulesing<\/strong> \u00e4r bruket att skalpera bakdelen p\u00e5 f\u00e5r f\u00f6r att f\u00f6rebygga angrepp fr\u00e5n bl\u00e5flugor. Det \u00e4r vanligast f\u00f6rekommande p\u00e5 f\u00e5rsorten merino. Merinof\u00e5rets veckiga hud g\u00f6r att det l\u00e4tt samlas smuts, urin och avf\u00f6ring i vecken p\u00e5 f\u00e5rets bakdel. Detta attraherar i sin tur flugor som l\u00e4gger sina \u00e4gg i vecken. Mulesing genomf\u00f6rs ofta utan bed\u00f6vning. Metoden har f\u00f6rbjudits i m\u00e5nga l\u00e4nder, det f\u00f6rbj\u00f6ds s\u00e5 sent som 2018 i Nya Zeeland, men \u00e4r fortfarande till\u00e5ten i Australien, det land i v\u00e4rlden som producerar mest ull. Andra l\u00e4nder som \u00e4r stora producenter av merinoull \u00e4r Sydafrika, Argentina, Nya Zeeland och Uruguay.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

H\u00e4star<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

H\u00e4star \u00e4r flockdjur och m\u00e5r d\u00e5ligt om de inte f\u00e5r umg\u00e5s med andra h\u00e4star. De ska ha fysisk kontakt genom att g\u00e5 i samma hage som andra h\u00e4star varje dag. H\u00e4star ska ha tillsyn minst en g\u00e5ng per dag, enligt lag. Det \u00e4r lag p\u00e5 att h\u00e4stens hovar regelbundet ska ses \u00f6ver och vid behov verkas och f\u00f6rses med beslag. H\u00e4star ska ha skydd mot v\u00e4der och vind. H\u00e4star ska \u00e4ta grovfoder. H\u00e4stens normala beteende \u00e4r att str\u00f6va \u00f6ver stora omr\u00e5den och \u00e4ta gr\u00e4s. H\u00e4star b\u00f6r ha fri tillg\u00e5ng till vatten och de v\u00e4ljer helst att dricka ur kar eller st\u00f6rre vattenhinkar och inte ur vattenkoppar. L\u00e4s mer om h\u00e4stsk\u00f6tsel h\u00e4r: H\u00e4st \u2013 Djurskyddet<\/a><\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r kan du l\u00e4sa om regelverket som finns f\u00f6r att skydda h\u00e4star som anv\u00e4nds i trav- och galoppt\u00e4vlingar bland annat. Djurskydd och dopning – SVA<\/a> F\u00f6r att vara p\u00e5 den s\u00e4kra sidan \u00e4r det b\u00e4sta att inte spela p\u00e5 h\u00e4star eller n\u00e5gra andra djur. <\/p>\n\n\n\n

H\u00e4star – Jordbruksverket.se<\/a> H\u00e4r finns de lagar och regler som g\u00e4ller all h\u00e4stsk\u00f6tsel i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Lagar och regler om h\u00e4st – H\u00e4stSverige<\/a> En sida med ”allt” om h\u00e4sten.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

P\u00e4lsdjur<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

I september 2023 kom beskedet att regeringen avs\u00e4tter 180 miljoner till minkfarmare som frivilligt avvecklar sin verksamhet, samt att m\u00f6jligheten att introducera ett f\u00f6rbud mot p\u00e4lsdjursfarmning i djurskyddslagen ska utredas. Vi hoppas att s\u00e5 blir fallet utan dr\u00f6jsm\u00e5l. <\/p>\n\n\n\n

Tills\u00e4tt utredning om ett f\u00f6rbud mot p\u00e4lsdjursfarmning \u2013 Djurskyddet<\/a><\/p>\n\n\n\n

Starkt besked fr\u00e5n EU:s medborgare: 1,5 miljoner har skrivit p\u00e5 f\u00f6r att stoppa p\u00e4lsdjursuppf\u00f6dning \u2013 Tidningen Djurskyddet<\/a><\/p>\n\n\n\n

I denna motion framg\u00e5r varf\u00f6r p\u00e4lsdjursuppf\u00f6dning ska f\u00f6rbjudas:<\/p>\n\n\n\n

P\u00e4lsdjursuppf\u00f6dning och vikten av ett starkt djurskydd (Motion 2023\/24:2032 av Sanna Backeskog m.fl. (S)) | Sveriges riksdag<\/a> <\/p>\n\n\n\n

Djur f\u00f6r p\u00e4lsproduktion – Jordbruksverket.se<\/a> <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Djurtransporter<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

N\u00e4r du transporterar levande djur ska det ske p\u00e5 ett s\u00e4kert s\u00e4tt och djuren f\u00e5r inte uts\u00e4ttas f\u00f6r skador eller lidande. L\u00e4nsstyrelsen kontrollerar transporter av djur, allt fr\u00e5n transport av s\u00e4llskaps\u00addjur i bil till st\u00f6rre slakttransporter. De besiktigar \u00e4ven fordon som ska transportera djur trots det kan djuren uts\u00e4ttas f\u00f6r skador, r\u00e4dsla, sv\u00e5righeter att vila, hunger och t\u00f6rst och de stressas av att blandas med fr\u00e4mmande individer, tr\u00e4ngsel, kraftig kyla eller v\u00e4rme och fordonets r\u00f6relser n\u00e4r de transporteras. Djurtransporter kan inneb\u00e4ra djurskyddsproblem. Resurser f\u00f6r djurskyddskontroller r\u00e4cker oftast inte till. <\/p>\n\n\n\n

Stoppa pl\u00e5gsamma djurtransporter \u2013 Djurskyddet<\/a><\/p>\n\n\n\n

Ta st\u00e4llning f\u00f6r djuren under transport: Skicka ett mejl till EU-parlamentarikerna \u2013 Djurskyddet<\/a><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s mer om EUs djurtransporter h\u00e4r: Besvikelse \u00f6ver EU-kommissionens lagf\u00f6rslag f\u00f6r djurtransporter \u2013 Tidningen Djurskyddet<\/a> <\/p>\n\n\n\n

Djurtransport\u00f6rer – Jordbruksverket.se<\/a> H\u00e4r finns de regler som g\u00e4ller f\u00f6r svenska djurtransport\u00f6rer. <\/p>\n\n\n\n

Slakt<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

P\u00e5 slakterierna ska s\u00e5 m\u00e5nga djur som m\u00f6jligt hanteras p\u00e5 kortast m\u00f6jliga tid. Milj\u00f6n \u00e4r fr\u00e4mmande och skr\u00e4mmande f\u00f6r djuren. Hanteringen \u00e4r riskfylld och stressande: avlastning, p\u00e5drivning, uppstallning, fixering, bed\u00f6vning och avblodning. Koldioxidbed\u00f6vning av grisar och fiskar och elbadsbed\u00f6vning av kycklingar, h\u00f6nor och kalkoner anv\u00e4nds fortfarande trots att de \u00e4r mycket pl\u00e5gsamma bed\u00f6vningsmetoder.<\/p>\n\n\n\n

Djurskyddet Sverige vill <\/strong>att djur som f\u00f6ds upp f\u00f6r att bli mat ska f\u00e5 leva ett gott liv och kunna utf\u00f6ra sina naturliga beteenden. Vi verkar f\u00f6r r\u00e4tten till utevistelse f\u00f6r alla lantbruksdjur och f\u00f6r att sm\u00e4rtsamma ingrepp som obed\u00f6vad kastrering, svanskupering och slakt utan bed\u00f6vning ska vara f\u00f6rbjudet.<\/p>\n\n\n\n

Handla djurschysst \u2013 G\u00f6r medvetna val<\/a> \u00e4r djurskyddet Sveriges konsumentguide till den som inte vill utesluta animaliska produkter. <\/p>\n\n\n\n

V\u00e4xtbaserat<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Nedan f\u00f6ljer n\u00e5gra l\u00e4nkar till vegetariska recept som kan provas i den utstr\u00e4ckning man vill. De tv\u00e5 sistn\u00e4mnda har dessutom gett ut kokb\u00f6cker som \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rda sitt pris. \u00c4ven COOP har en bra kokbok till f\u00f6rs\u00e4ljning. <\/p>\n\n\n\n

Vegan recept – vegansk mat | ICA<\/a><\/p>\n\n\n\n

Veganska recept – den godaste veganska maten – Coop<\/a><\/p>\n\n\n\n

Recept – Inga-Britta Sundqvist<\/a><\/p>\n\n\n\n

Vegania – allt du beh\u00f6ver f\u00f6r att veganisera v\u00e4rlden!<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kor Betesr\u00e4tt \u00e4r en av v\u00e5ra prioriterade fr\u00e5gor. Bete \u00e4r en del av kornas naturliga beteenden och bidrar till fysiskt och psykiskt v\u00e4lm\u00e5ende. Vi anser att beteskravet b\u00f6r utvecklas. Dagens lagkrav p\u00e5 bete beh\u00f6ver f\u00f6rl\u00e4ngas och utvecklas s\u00e5 att alla n\u00f6tkreatur omfattas, oavsett produktionsinriktning och \u00e5lder. Speciellt g\u00e4ller detta tjurar som genom kastrering kan h\u00e5llas p\u00e5 bete. Kor ska dessutom f\u00e5r tillg\u00e5ng till utevistelse \u00e5ret om. Kalvar i mj\u00f6lkkobes\u00e4ttningar ska…<\/p>\n

Läs mer»<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":82,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-5765","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.djurskyddet.se\/karlskrona\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5765","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.djurskyddet.se\/karlskrona\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.djurskyddet.se\/karlskrona\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.djurskyddet.se\/karlskrona\/wp-json\/wp\/v2\/users\/82"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.djurskyddet.se\/karlskrona\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5765"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.djurskyddet.se\/karlskrona\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5765\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5883,"href":"https:\/\/www.djurskyddet.se\/karlskrona\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5765\/revisions\/5883"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.djurskyddet.se\/karlskrona\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5765"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}