Embryot till Kattv\u00e4rnet uppstod v\u00e5ren 1999. D\u00e5 tr\u00e4ffades jag och Henrik som volont\u00e4rer p\u00e5 Stockholms katthem. N\u00e5gra g\u00e5nger fick vi s\u00e4llskap p\u00e5 t-bana och buss, vi bodde b\u00e5da i Brandbergen i Haninge. Vi talade om v\u00e5ra egna kissar hemma och om alla heml\u00f6sa krakar som vi s\u00e5g ute i Brandbergen.<\/p>\n\n\n\n
Tiden gick, vi b\u00f6rjade prata om att \u201dstarta eget\u201d och g\u00f6ra n\u00e5got f\u00f6r katterna p\u00e5 hemmaplan. Under tiden s\u00e5 nedkom kattan som skulle bli Kattv\u00e4rnets f\u00f6rsta katt med en kull ungar, under ungdomsbost\u00e4derna mitt i Brandbergen. Det \u00e4r ett litet omr\u00e5de med tr\u00e4hus p\u00e5 torpargrund, byggt f\u00f6r ungdomar. Kattan och ungarna togs in av n\u00e5gra unga kvinnor, hon fick arbetsnamnet Tanten. Det var meningen att Tanten och en av hennes ungar skulle f\u00e5 stanna hos Elise men mor och barn kom inte s\u00e5 bra \u00f6verens.<\/p>\n\n\n\n
Henrik k\u00e4nde fler av de unga kvinnorna i omr\u00e5det, han var ocks\u00e5 h\u00e4st\u00e4gare liksom n\u00e5gra av dem. Han s\u00e5g till att Tanten fick komma till Lena i Vallentuna, hon driver Solgl\u00e4ntans kattpensionat och hj\u00e4lper ocks\u00e5 heml\u00f6sa katter. D\u00e4r blev hon vaccinerad och kastrerad och omd\u00f6pt till Sara. l december beh\u00f6vde Lena platsen, det var h\u00f6gs\u00e4song p\u00e5 pensionatet \u00f6ver jul o ny\u00e5r. Jag som redan hade 4 katter hemma besl\u00f6t mig f\u00f6r att det var v\u00e4rt ett f\u00f6rs\u00f6k att l\u00e5ta henne ing\u00e5 i min kattfamilj. Sara hade inte kunnat g\u00e5 att placera, hon hade en liten ofarlig kn\u00f6l p\u00e5 magen, som gjorde att spekulanterna hos Lena tvekade. Luciadagen 1999 fick Sara \u00e5ka bil till Vallentuna Station, sen Roslagsbanan, T-bana och buss hem till Haninge igen, hon jamade mest hela v\u00e4gen, men omplaceringen gick bra och hon blev innekatt i Brandbergen. Hon levde hos mig till september 2001, d\u00e5 hon drabbades av leversjukdom och fick somna in p\u00e5 Haninge Djurklinik.<\/p>\n\n\n\n
Under tiden hann en del h\u00e4nda, jag blev uppringd av en fd arbetskamrat, Helen, vi m\u00f6ttes ibland p\u00e5 n\u00e5n buss och pratade alltid katt. Helen bodde d\u00e5 p\u00e5 Klenav\u00e4gen i Vendels\u00f6, hon och n\u00e5gra grannar hade en tid matat 2 heml\u00f6sa katter. Nu hade man sett att katterna r\u00e5kat illa ut, en var skadad, man la ut en snitslad bana med r\u00e5 k\u00f6ttf\u00e4rs och hade lyckats f\u00e5 in katterna n\u00e4r Helen ringde mig och bad om hj\u00e4lp. Jag kunde inte rycka ut men Henrik var ledig och \u00e5kte till Klenav\u00e4gen. Katterna fick arbetsnamnen Signe och Sixten, de var troligen Manxkatter, dvs svansl\u00f6sa, de finns olika varianter. Rumpy helt utan svans och Stumpy med en liten kort. Dessa syskon var nog Stumpy men n\u00e5gon sadist hade f\u00e5ngat Sixten och skurit av stumpen, sedan hade det blivit mask i s\u00e5ret, han var i ett el\u00e4ndigt skick. Katterna fick \u00e5ka till Haninge Djurklinik, Sixten fick p\u00e5 veterin\u00e4rs inr\u00e5dan somna in, Signe fick en helrenovering, kastrering, vaccinering, tandv\u00e5rd. Hon blev sedan placerad hos Henrik d\u00e4r hon blev en r\u00e4tt dominant liten dam, som h\u00f6ll \u00f6vriga g\u00e4nget i herrans tukt och f\u00f6rmaning. Jag brukade kalla henne Signe kubik, liten och fyrkantig. Nu b\u00f6rjade vi f\u00e5 blodad tand, det k\u00e4ndes bra att kunna g\u00f6ra n\u00e5got konkret och i december 1999 h\u00f6lls ett m\u00f6te i Hyresg\u00e4st-f\u00f6reningens lokal, d\u00e5 hade vi satt upp lappar och f\u00f6rklarat vad vi ville g\u00f6ra, ett litet g\u00e4ng med folk d\u00f6k upp och i februari 2000 bildades f\u00f6reningen Kattv\u00e4rnet. F\u00f6rsta styrelsen bestod av Henrik, Marita, Helen, Christina och Ann. Vi satte upp lappar hos veterin\u00e4rer och i zoobutiker och b\u00f6rjade inventera de heml\u00f6sa katterna i Brandbergen.<\/p>\n\n\n\n
Den f\u00f6rsta tiden tog vi hand om de flesta katterna sj\u00e4lva, men vi fick ocks\u00e5 kontakt med en hel del kattv\u00e4nner p\u00e5 lite l\u00e4ngre avst\u00e5nd som kunde hj\u00e4lpa till som tillf\u00e4lliga fosterhem. Det var en jobbig och intensiv tid, ingen av oss hade bil, vi \u00e5kte kommunalt \u00f6ver hela l\u00e4net, fr\u00e5n S\u00f6dert\u00e4lje till Uppsala, och l\u00e4mnade, h\u00e4mtade katter, till och fr\u00e5n tillf\u00e4lliga hem, till och fr\u00e5n veterin\u00e4rbes\u00f6k, men katterna placerades en efter en. Vi fr\u00e5gade p\u00e5 ett r\u00e4tt tidigt stadium om vi kunde f\u00e5 rabatt p\u00e5 veterin\u00e4rv\u00e5rd p\u00e5 Haninge Djurklinik, men fick f\u00f6rst nej, men vi \u00e5kte \u00e4nd\u00e5 dit med \u201dv\u00e5ra\u201d katter, f\u00f6r kastrering, vaccinering och \u00f6ronm\u00e4rkning och efter ett tag, utan att n\u00e5got blivit sagt s\u00e5 hade vi pl\u00f6tsligt f\u00e5tt rabatt och ett l\u00e5ngt samarbete tog sin b\u00f6rjan. De ins\u00e5g att vi menade allvar med v\u00e5rt engagemang, vi kom dit \u00e4ven med sv\u00e5rt skadade katter som hittats ute och d\u00e4r bara avlivning \u00e5terstod, betalade ur egen ficka, f\u00f6r att kissarna skulle slippa lida. Vi turades om att ligga ute med pengar, tack och lov f\u00f6r l\u00f6nekontokrediten, var tredje m\u00e5nad fick man igen de tusenlappar man lagt ut n\u00e5gra m\u00e5nader innan. F\u00f6rsta \u00e5ret placerades 16 katter, men s\u00e5 b\u00f6rjade jag fundera, kanske en hemsida vore n\u00e5got. Blenda, hittades vid en sopstation i Brandbergen med sv\u00e5r mj\u00f6lkstockning, jag vill inte t\u00e4nka p\u00e5 vad som h\u00e4nt hennes ungar, Helen satt uppe en hel natt och masserade f\u00f6r att hon skulle bli av med mj\u00f6lken, sen fick hon bo hos mig och vi satte in en annons p\u00e5 en kattsida p\u00e5 Internet, ett par ringde fr\u00e5n V\u00e4ster\u00e5s, Blenda fick heta Ronja och blev V\u00e4ster\u00e5skatt, vi trodde knappt det var sant.<\/p>\n\n\n\n
Genom en fd arbetskamrat till Helen och mig, s\u00e5 fick vi kontakt med Berit som blev webbmaster \u00e5t f\u00f6reningen. Jag ska sent gl\u00f6mma Henriks kommentar n\u00e4r vi gick dit f\u00f6r att titta p\u00e5 ett f\u00f6rslag som Berit gjort, \u201ddet kostar ju pengar, tror du att det kan l\u00f6na sig?\u201d Men en hemsida blev det och sen sa det bara PANG! Vi hade v\u00e5ra privata nummer p\u00e5 n\u00e4tet, f\u00f6reningen hade \u00e4nnu inte r\u00e5d med eget telefonabonnemang, s\u00e5 vi var helt nedringda p\u00e5 fritiden, alla jobbade ju heltid. Nu var vi pl\u00f6tsligt \u00f6ver\u00f6sta med jobb alla lediga dagar, m\u00e5nga ville ha katt, men m\u00e5nga m\u00e5nga fler ville att vi skulle komma och h\u00e4mta de heml\u00f6sa katter som de hade p\u00e5 sin tomt och m\u00e5nga g\u00e5nger ocks\u00e5 deras egna katter som de tr\u00f6ttnat p\u00e5. Telefonr\u00e4kningarna sk\u00f6t i h\u00f6jden, samtidigt som f\u00f6reningen v\u00e4xte och s\u00e5 sm\u00e5ningom som i alla f\u00f6reningar s\u00e5 blev det en del mots\u00e4ttningar och olika \u00e5sikter om hur vi skulle jobba. En del medlemmar och aktiva tyckte att alla katter som inte var sociala direkt, skulle avlivas, andra tyckte att inga katter fick avlivas, en katt kunde sitta m\u00e5nadsvis under en s\u00e4ng och inte l\u00e5ta sig hanteras alls och bara vara r\u00e4dd, \u00e4nd\u00e5 skulle vi avvakta. Men den lilla k\u00e4rnan som startat f\u00f6reningen var eniga, alla katterna skulle f\u00e5 en rimlig chans. En ordentlig bed\u00f6mning gjordes, om katten hade f\u00f6ruts\u00e4ttningarna att anpassa sig s\u00e5 skulle den f\u00e5 god tid, om den var helt vild och bara r\u00e4dd s\u00e5 tyckte vi att den borde f\u00e5 somna in, det var inte m\u00e5nga katter och det var alltid en veterin\u00e4r som fick fatta det avg\u00f6rande beslutet. M\u00e5nga katter har kommit till f\u00f6reningen med etiketten vild men blivit mysiga tamkatter efter en tid.<\/p>\n\n\n\n
Vi jobbade h\u00e5rt, gav all fritid och mycket egna pengar till f\u00f6reningen och efter n\u00e5gra \u00e5r s\u00e5 var vi helt slutk\u00f6rda, men under tiden s\u00e5 hade vi ju f\u00f6rst\u00e5s funderat p\u00e5 KATTHEM, mycket l\u00e4ttare att ha alla kissar under samma tak, slippa resorna kort och tv\u00e4rs \u00f6ver hela Stockholms l\u00e4n, men hur g\u00f6r man\u2026..? Henrik visste att i Norrk\u00f6ping fanns ett katthem som fick st\u00f6d av kommunen, Inge hade dragit ig\u00e5ng det. Sagt och gjort, vi ringde Inge och fick komma p\u00e5 studiebes\u00f6k till Fiahemmet. Detta var i maj 2002. Inge tog sig an v\u00e5r sak och b\u00f6rjade f\u00f6rhandla med Haninges politiker om st\u00f6d till ett katthem och efter 1 \u00e5rs f\u00f6rhandlande s\u00e5 fick vi l\u00f6fte om 100 000 per \u00e5r i 2 \u00e5r i \u201dstartbidrag\u201d, sen skulle f\u00f6reningen st\u00e5 p\u00e5 egna ben.<\/p>\n\n\n\n
Vi i styrelsen hade under tiden i l\u00e4xa att visa upp s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt, p\u00e5 utst\u00e4llningar och andra jippon, och vi var ute en hel del. S\u00e5 d\u00f6k det upp en l\u00e4mplig lokal, en fd datorbutik p\u00e5 S\u00f6derbymalmsv\u00e4gen 6 a i Handen. Frivilliga hj\u00e4lpte till att bygga om lokalen till katthem, nu var vi n\u00e4stan framme men s\u00e5 skulle vi ju ha volont\u00e4rer ocks\u00e5. Det hade fram tills denna dag varit otroligt mycket jobb, telefonsamtal med k\u00e4nda och ok\u00e4nda m\u00e4nniskor, mailande, transporterande av katter, vakn\u00e4tter ute vid f\u00e4lla f\u00f6r att f\u00e5 in katter som man inte kunde f\u00e5 in p\u00e5 annat s\u00e4tt, veterin\u00e4rbes\u00f6k, bes\u00f6k hos l\u00e4kare f\u00f6r penicillinkur n\u00e4r man blivit biten i stridens hetta, etc etc men ocks\u00e5 massor av roliga episoder, h\u00e4rliga m\u00e4nniskor och kattv\u00e4nner och en enorm tillfredst\u00e4llelse n\u00e4r man fick uppleva att \u00e4nnu en katt v\u00e4lkomnades in i en familj som var glad \u00f6ver att f\u00e5 en ny familjemedlem. Jag skulle kunna ber\u00e4tta i timmar, om katten Moses som hittades i vassen i Huddinge och blev Gotl\u00e4nning inom 14 dagar, Tyra som hittades i Tyresta By. M\u00e5nga katter som folk ans\u00e5g vara om\u00f6jliga att f\u00e5nga, \u201dhan har g\u00e5tt ute i flera \u00e5r, kan aldrig bli innekatt\u201d, visst kunde han det, det visade sig i m\u00e5nga fall. Ett bra exempel p\u00e5 det \u00e4r Lejonkungen, som g\u00e5tt ute i Brandbergen i m\u00e5nga \u00e5r, han blev f\u00f6reningens maskot, var 10 \u00e5r enligt veterin\u00e4r, n\u00e4r han kom in, och togs om hand av min \u00e4ldste son Rikard. Lejonkungen fick heta Oggy och g\u00e5r nu p\u00e5 sitt artonde \u00e5r, har haft lite problem med njurarna men m\u00e5r bra n\u00e4r han f\u00e5r specialkost och lever ett lugnt pension\u00e4rsliv inomhus.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 till sist var allt klart och Kattv\u00e4rnets katthem \u00f6ppnade den 30 augusti 2003 och sen dess har det ju f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 varit mycket jobb, m\u00e5nga volont\u00e4rer har kommit och g\u00e5tt, styrelsen har f\u00f6r\u00e4ndrats en del, idag \u00e4r det bara Helen kvar av de ursprungliga tre entusiasterna, det \u00e4r slitsamt med ideellt arbete men som tur \u00e4r finns det m\u00e5nga kattv\u00e4nner d\u00e4rute som kan ta vid n\u00e4r man beh\u00f6ver l\u00e4mna \u00f6ver. Kattv\u00e4rnet har till och med idag placerat \u00f6ver 600 katter.<\/p>\n\n\n\n
Christina Sj\u00f6lander H\u00e4ll 2008\n\n<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Embryot till Kattv\u00e4rnet uppstod v\u00e5ren 1999. D\u00e5 tr\u00e4ffades jag och Henrik som volont\u00e4rer p\u00e5 Stockholms katthem. N\u00e5gra g\u00e5nger fick vi s\u00e4llskap p\u00e5 t-bana och buss, vi bodde b\u00e5da i Brandbergen i Haninge. Vi talade om v\u00e5ra egna kissar hemma och om alla heml\u00f6sa krakar som vi s\u00e5g ute i Brandbergen. Tiden gick, vi b\u00f6rjade prata om att \u201dstarta eget\u201d och g\u00f6ra n\u00e5got f\u00f6r katterna p\u00e5 hemmaplan. Under tiden s\u00e5 nedkom…<\/p>\n