Kor
Betesrätt är en av våra prioriterade frågor.
Bete är en del av kornas naturliga beteenden och bidrar till fysiskt och psykiskt välmående. Vi anser att beteskravet bör utvecklas. Dagens lagkrav på bete behöver förlängas och utvecklas så att alla nötkreatur omfattas, oavsett produktionsinriktning och ålder. Speciellt gäller detta tjurar som genom kastrering kan hållas på bete. Kor ska dessutom får tillgång till utevistelse året om.
Kalvar i mjölkkobesättningar ska ges möjlighet att fortsätta dia i tillräcklig omfattning för att tillfredsställa både fysiologiska och etologiska behov under de första levnadsmånaderna.
Det är avgörande för kornas välfärd att behålla och utveckla betesrätten.
Läs mer om detta här Beteskrav – Djurskyddet
Ett slopat beteskrav kan leda till minskad svensk livsmedelsproduktion – Tidningen Djurskyddet
Grisar
97 procent av grisarna i Sverige hålls enbart inomhus, detta trots att grisar för att må bra behöver böka i marken, beta och undersöka sin miljö större delen av sin vakna tid. Under uppväxttiden hålls grisarna i grupper om cirka tio grisar i en box som är runt nio kvadratmeter tills de väger över 100 kilo och anses klara för slakt vid ca 6 månaders ålder. Gasning med koldioxid är den vanligaste bedövningsmetoden vid slakt av grisar, både när det gäller ekologiskt och konventionellt uppfödda. De upplever ett starkt obehag och får kvävningskänslor av koldioxid, de kämpar för att ta sig bort från gasen. Det kan ta omkring en minut i gasen innan de till slut förlorar medvetandet.
”Röster som aldrig tystnar”
”Ljuset sipprar in. Smala strimmor, aldrig nog. Golvet är hårt. Väggarna för nära. Luften tung. Jag växer. Vi växer. Vi är för många men alltid för få, några försvinner och nya kommer. Det tar aldrig slut. Maten fyller kroppen men inte tomheten. Benen vill springa. Lungorna vill andas något annat. Jag vet inte vad. Men i mig brinner en bild: jord under fötterna. Vinden. Doften av gräs. Solens värme. Jag vet inte om jag minns eller bara drömmer. Porten öppnas. Skrik. Panik. De ropar, pekar, driver ut några av oss. Deras ögon speglar min egen rädsla. De försvinner. För alltid. Porten slår igen. Nya kommer. Vi låtsas som om allt är som förut. Men natten bär på deras skrik. Och så är det min tur. Jag försöker gömma mig men händer pressar mig framåt. Jag skriker, kastar mig åt sidan, men det är för sent. Vagnen. Trängseln. Kropp mot kropp. Värmen som blir outhärdlig. Svårt att andas. Genom en springa – världen! Blå himmel. Träd som rör sig. Marken ser mjuk ut. Jag vill dit. Jag vill kasta mig ut. Jag vill leva där. Resan slutar. Byggnaderna tornar upp sig, mörka, tunga. Ljuden inifrån – ångestfyllda skrik, dån. Luften luktar metall. Jag darrar. Något i mig vet redan. Vi pressas framåt. Några skriker tills rösten brister. Några kastar sig mot väggarna. Några står stilla, som om de redan lämnat sig själva. Jag ser himlen en sista gång. Vinden blåser genom springan, en viskning som säger: frihet, Porten slukar oss. Och mörkret stänger allt.”
Detta är skrivet av vår ordförande Fredrik Lahte
Höns
Genom avel och ljusprogram (när lampor lyser upp stallarna) har hönorna påverkats att värpa nästan ett ägg om dagen tills deras kroppar inte klarar av detta längre. De miljontals tuppkycklingar som kläcks dödas under första levnadsdagen. Genom avel växer kycklingarna så snabbt att de får ont och dödas vid bara 35 dagars ålder.
Hur vill hönan ha det-bur eller frigående? – Tidningen Djurskyddet
Ett burliv fjärran från gårdsidyllen – Tidningen Djurskyddet
Ett problem när det gäller lantbruksdjur är att länsstyrelserna inte har resurser för att genomföra djurskyddskontroller regelbundet hos alla djurhållare.
Djurskyddskontrollerna av lantbrukets djur nådde inte upp till målet 2024 – Tidningen Djurskyddet
Här kan du läsa vad som gäller för lantbruksdjur och hästar i Sverige. Det är jordbruksverket som är den myndighet som ansvarar för djurskyddet i Sverige.
Lantbruksdjur och hästar – Jordbruksverket.se
Per Jensen är professor i etologi och arbetar på Linköpings universitet. Han har skrivit många böcker som är väl värda att läsa. De finns på denna länk och även hans etologipodd. Böckerna | Per Jensen | perje@ifm.liu.se
För den som är mer intresserad av djurskydd vid djurhållning rekommenderas läsning av dessa båda herrar. SLU= Sveriges lantbruksuniversitet.
Algers, Bo | SLU:s publikationsdatabas (SLUpub) Ekesbo, Ingvar | SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)
Fiskar
Visste du att fiskar är Sveriges vanligaste lantbruksdjur, sällskapsdjur, försöksdjur och villebråd?
Fiskar verkar kunna ha känslor och uppleva välbefinnande, rädsla, ångest och smärta. Forskningsstudier har visat att fisk reagerar på hot och smärta och att fiskar besitter en större grad av medvetande än vad man förut har trott. De reagerar på förändringar i sin omgivning, tolkar dessa och svarar genom att förändra sina beteenden. I dag vet vi att fiskar har förmågan att skapa relationer med andra individer både inom den egna arten och med andra arter.
Det finns därför inte längre några tvivel om att fiskar känner smärta och har ett känsloliv. Ändå ignoreras ofta deras välfärd, både av allmänheten och beslutsfattare. Miljarder av vildfångade fiskar omfattas inte av någon djurskyddslag och kvävs till döds och uppfödda fiskar hålls utan krav på miljöberikning och avlivas på plågsamma sätt.
Visste du att de i stort sett saknar skydd i lagen?
Fiskuppfödning innebär ett stort lidande på grund av bland annat trängsel och sysslolöshet i inhägnaderna, stress vid hantering och plågsam slakt. Vildfångad fisk utsätts för lidande vid fångst. De kvävs i luften efter att de tagits upp eller dör i samband med att de skärs i strupen eller rensas, när de fortfarande är vid medvetande.
Vi kräver fiskskydd nu – Djurskyddet
Skötsel av vattenbruksdjur – Jordbruksverket.se dvs fiskar bland annat.
Etik i fiskrelaterade sammanhang – SVA
Får
Får hålls i lösdrift i Sverige och mellan maj och oktober ska djuren gå ute. Hur lång denna period är beror på var i Sverige fåren hålls. Djurhållningen i andra länder kan se annorlunda ut. En del får hålls inomhus och andra hålls alltid utomhus. Vid mycket stora besättningar kan tillsynen vara dålig och djuren kan vara sjuka eller skadade utan att få vård.
Lammkött importeras främst från Irland och Nya Zeeland. Ull- och skinnprodukter importeras från Nya Zeeland, Australien, Island och Kina. Ull finns i mattor, andra inredningsdetaljer och kläder. Det finns inget krav på att ange ursprungsland på produkten. Ullen från får som klipps och skinn från får som slaktas i Sverige tas inte till vara i särskilt stor utsträckning.
Merino är en rasgrupp av tamfår som främst hålls för ullproduktion. Merinofår är kända för att ge en mycket fin ull och är den viktigaste fårrasen för ullproduktion i världen.
Mulesing är bruket att skalpera bakdelen på får för att förebygga angrepp från blåflugor. Det är vanligast förekommande på fårsorten merino. Merinofårets veckiga hud gör att det lätt samlas smuts, urin och avföring i vecken på fårets bakdel. Detta attraherar i sin tur flugor som lägger sina ägg i vecken. Mulesing genomförs ofta utan bedövning. Metoden har förbjudits i många länder, det förbjöds så sent som 2018 i Nya Zeeland, men är fortfarande tillåten i Australien, det land i världen som producerar mest ull. Andra länder som är stora producenter av merinoull är Sydafrika, Argentina, Nya Zeeland och Uruguay.
Hästar
Hästar är flockdjur och mår dåligt om de inte får umgås med andra hästar. De ska ha fysisk kontakt genom att gå i samma hage som andra hästar varje dag. Hästar ska ha tillsyn minst en gång per dag, enligt lag. Det är lag på att hästens hovar regelbundet ska ses över och vid behov verkas och förses med beslag. Hästar ska ha skydd mot väder och vind. Hästar ska äta grovfoder. Hästens normala beteende är att ströva över stora områden och äta gräs. Hästar bör ha fri tillgång till vatten och de väljer helst att dricka ur kar eller större vattenhinkar och inte ur vattenkoppar. Läs mer om hästskötsel här: Häst – Djurskyddet
Här kan du läsa om regelverket som finns för att skydda hästar som används i trav- och galopptävlingar bland annat. Djurskydd och dopning – SVA För att vara på den säkra sidan är det bästa att inte spela på hästar eller några andra djur.
Hästar – Jordbruksverket.se Här finns de lagar och regler som gäller all hästskötsel i Sverige.
Lagar och regler om häst – HästSverige En sida med ”allt” om hästen.
Pälsdjur
I september 2023 kom beskedet att regeringen avsätter 180 miljoner till minkfarmare som frivilligt avvecklar sin verksamhet, samt att möjligheten att introducera ett förbud mot pälsdjursfarmning i djurskyddslagen ska utredas. Vi hoppas att så blir fallet utan dröjsmål.
Tillsätt utredning om ett förbud mot pälsdjursfarmning – Djurskyddet
I denna motion framgår varför pälsdjursuppfödning ska förbjudas:
Djur för pälsproduktion – Jordbruksverket.se
Djurtransporter
När du transporterar levande djur ska det ske på ett säkert sätt och djuren får inte utsättas för skador eller lidande. Länsstyrelsen kontrollerar transporter av djur, allt från transport av sällskapsdjur i bil till större slakttransporter. De besiktigar även fordon som ska transportera djur trots det kan djuren utsättas för skador, rädsla, svårigheter att vila, hunger och törst och de stressas av att blandas med främmande individer, trängsel, kraftig kyla eller värme och fordonets rörelser när de transporteras. Djurtransporter kan innebära djurskyddsproblem. Resurser för djurskyddskontroller räcker oftast inte till.
Stoppa plågsamma djurtransporter – Djurskyddet
Ta ställning för djuren under transport: Skicka ett mejl till EU-parlamentarikerna – Djurskyddet
Läs mer om EUs djurtransporter här: Besvikelse över EU-kommissionens lagförslag för djurtransporter – Tidningen Djurskyddet
Djurtransportörer – Jordbruksverket.se Här finns de regler som gäller för svenska djurtransportörer.
Slakt
På slakterierna ska så många djur som möjligt hanteras på kortast möjliga tid. Miljön är främmande och skrämmande för djuren. Hanteringen är riskfylld och stressande: avlastning, pådrivning, uppstallning, fixering, bedövning och avblodning. Koldioxidbedövning av grisar och fiskar och elbadsbedövning av kycklingar, hönor och kalkoner används fortfarande trots att de är mycket plågsamma bedövningsmetoder.
Djurskyddet Sverige vill att djur som föds upp för att bli mat ska få leva ett gott liv och kunna utföra sina naturliga beteenden. Vi verkar för rätten till utevistelse för alla lantbruksdjur och för att smärtsamma ingrepp som obedövad kastrering, svanskupering och slakt utan bedövning ska vara förbjudet.
Handla djurschysst – Gör medvetna val är djurskyddet Sveriges konsumentguide till den som inte vill utesluta animaliska produkter.
Växtbaserat
Nedan följer några länkar till vegetariska recept som kan provas i den utsträckning man vill. De två sistnämnda har dessutom gett ut kokböcker som är väl värda sitt pris. Även COOP har en bra kokbok till försäljning.
Vegan recept – vegansk mat | ICA
Veganska recept – den godaste veganska maten – Coop
Recept – Inga-Britta Sundqvist
Vegania – allt du behöver för att veganisera världen!
Senast uppdaterad: 2025-10-29