Regeringen har beslutat att det nuvarande beteskravet för kor ska fortsätta gälla. Det innebär att kor även framöver ska få gå ute på bete under sommarmånaderna. Läs mer i Tidningen Djurskyddet
Beteskravet blir kvar! För nu…
Author Archives: dalarna
Årsmöte 2025
Välkommen pÃ¥ Ã¥rsmöte lördag 29 mars 10.30 via Zoom! Kallelse med information om mötet har skickats till alla medlemmar via e-post eller brev. Ã…rsmöteshandlingar finns att tillgÃ¥ under ’föreningshandlingar’ senast en vecka innan mötet. Anmälan deltagande till mötet via e-post: dalarna@djurskyddet.se senast 25 mars.
Debattinlägg BT 11/7-24
Ta Djurplågeriet på allvar
Häromdagen uppmärksammade en artikel i Borlänge Tidning händelser på Bullermyren där fågelungar och andra djur blivit offer för grymma handlingar. Detta är en tragedi som inte får ignoreras. Djurplågeri är inte bara ett moraliskt misslyckande, utan det kan också vara ett tecken på djupare samhällsproblem. Som ideella organisationer som arbetar för djurskydd och djurvälfärd vill vi lyfta fram möjligheterna till konkreta och vetenskapligt förankrade åtgärder.
Det är viktigt att förstå att djurplågeri är ett allvarligt brott med en straffskala på upp till fyra års fängelse. Empati för djur och människor är tätt sammanflätade, och situationer som den på Bullermyren uppmanar till reella och långsiktiga insatser för att skydda djur, människor och miljöer. Det är av största vikt att vi hittar sätt att stötta våra ungdomar i att förstå betydelsen av respekt och empati. Forskning har visat att individer som visar empati och respekt för djur tenderar att vara mer medkännande och förstående även mot andra människor. Det finns också bevis på att barn som utsätter djur för våld kan utveckla antisocialt och kriminellt beteende som vuxna. Därför är det avgörande att vi agerar nu för att främja empati och respekt för allt levande.
Vi uppmanar politiker och myndigheter att ta detta och andra brott mot djur på största allvar och att handla för att djurplågeriet ska upphöra. En verkningsfull metod för att främja en sund utveckling hos våra barn och motverka djurplågeri är utbildning. Riksorganisationen Djurskyddet Sverige erbjuder pedagogiskt material kallat REDE – Respekt, Empati, Djur, Etik – som är utformat för att lära barn om empati och etik. Vi uppmuntrar kommunens skolor och föräldrar att använda detta material för att tidigt forma positiva värderingar hos barn. Materialet är gratis och finns att ladda ner från deras webbplats där också kurser och handledning finns att tillgå.
Slutligen, vi måste alla ställa oss frågan: Vilket samhälle vill vi ha? Ett samhälle där förtryck och likgiltighet råder, eller ett där empati och respekt är grundläggande värderingar? Vi behöver reflektera över våra egna värderingar och beteenden, och hur vi kan bidra till positiv påverkan genom att sprida kunskap, medvetenhet och empatiska handlingar. Genom att engagera oss i lokala frågor och samarbeta med politiker och myndigheter kan vi tillsammans skapa en tryggare och mer respektfull miljö för både djur och människor.
Låt oss stå upp för de som inte kan försvara sig själva. Låt oss arbeta för att skapa en framtid där både djur och människor kan leva tryggt tillsammans.
https://www.borlangetidning.se/…/ta-djurplageriet-pa…
Debattinlägg: konflikten om vargen löses inte med gevär
Djurskyddet Sverige gör tillsammans med Djurskyddet Dalarna, Naturskyddsföreningen Borlänge och Dalarna gemensam sak mot den problematiska licensjakten pÃ¥ varg som nu pÃ¥gÃ¥r. Debattartikeln är publicerad i Dala-Demokraten, och finns Ã¥tergiven nedan. https://www.dalademokraten.se/…/ett-svek-mot-vargen…
?????????? ?? ?????? ?ö??? ???? ??? ???ä?
Den 2 januari börjar vinterns licensjakt på varg. I september beslutade länsstyrelserna att 75 individer ska skjutas i landet, mer än en fördubbling jämfört med i fjol. I Dalarnas län är det 14 vargar som får skjutas i två revir, Almhöjdenreviret och Tinäsreviret.
Jakten kommer att genomföras trots att vargen är skyddad enligt art- och habitatdirektivet. Populationen är liten, sårbar och inavlad och jakten kommer att utsätta stammen för mer förlust av genetiskt material och djurens sociala strukturer kommer att splittras, med stress och trauma som följd. Ändå hörs röster från jägarlobbyn om att tilldelningen är för liten.
Utifrån vargens hotade situation får jakt endast bedrivas om det inte finns någon annan lösning och om den inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Nu menar alltså myndigheterna att det inte finns någon annan lösning. Vi anser detta både vara felaktigt och inte bara ett svek mot vargstammen utan även de tamdjur som faller offer för vargen.
Den som sett en hage full av döda och svårt skadade får efter att vargangrepp vet hur fruktansvärt grym kombinationen av ett vilt rovdjur och instängslade lantbruksdjur är. Och för den som förlorar sin jakthund till vargen finns ingen tröst som hjälper. Att i detta läge ropa på skyddsjakt kommer varken få fåren eller jakthunden tillbaka. I bästa fall kan det rädda andra får och hundar, men detta är långt ifrån säkert då en förändring av strukturen hos en vargflock kan innebära en än större risk för tamdjur.
För att på allvar skydda båda vilda och tama djur måste vi börja fokusera på förebyggande arbete. Debatten och framför allt politikernas och myndigheternas beslut måste baseras på fakta och inte på bilden av vargen som orsaken till landsbygdens alla problem, en ondskefull varelse som ska elimineras.
Men vad finns det då för förebyggande åtgärder? Jo, beroende på typ av mark kan djurhållare söka bidrag för rovdjursstängsel hos Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Men för att ge djurhållare en rimlig möjlighet att skydda sina djur krävs mer bidrag och även bidrag för underhåll av befintliga stängsel. Enligt Viltskadecenter, SLU fungerar ett femtrådigt stängsel bra mot attacker. Men det krävs underhåll. Vissa länsstyrelser erbjuder kostnadsfri röjning, vilket borde vara något för flera myndigheter att ta efter. Endast 5 % av vargangrepp på får har skett innanför rovdjursavvisande stängsel och där angrepp har skett har stängslen varit av bristande kvalitet.
Vad gäller löshundsjakt så innebär det alltid en risk för hunden. Den största risken är trafiken då en drivande hund riskerar att följa vilt över trafikerade vägar. Enligt försäkringsstatistik blir fler hundar dödade eller skadade av vildsvin eller av misstag skjutna av jägare, än skadade eller dödade av varg. SLU viltskadecenter har intervjuat ägare till vargrivna hundar och konstaterat att i hälften av fallen har hunden sökt upp vargen. Det har även gjorts försök att undersöka om vargar aktivt söker upp hundskall. Det visade sig att skall i de flesta fall hade motsatt effekt och att vargarna sökte sig bort från skallande hundar. Det finns i nuläget inget som visar att vargar söker upp hundar som skäller.
Det finns metoder för att göra en hund ointresserad av vargar. Eftersom hälften av de vargangripna hundarna själv sökt upp varg kan detta vara ett effektivt sätt att förhindra angrepp. Att träna en hund att bli ren från andra djur än det den ska jaga bör ligga i varje jägares intresse, även om det kan vara svårare med vissa raser än med andra och det krävs både tid och tålamod. Men grundlydnad och jaktträning är grunden för en god jaktkamratskap med hunden.
Naturens egna ekosystem är fantastiskt. Att utrota en art löser inte problem utan skapar bara nya. Vi behöver hitta lösningar som tar hänsyn till naturen och där vilda och tama djur kan samexistera. Konflikten kring vargen måste lösas med hjälp av forskning och dialog, inte med gevär.
https://www.facebook.com/djurskyddet