Vilda djur

Om du hittat ett skadat djur – följ dessa punkter

Kontakta sen veterinär eller viltrehabiliterare (se lista) för ytterligare information.

  • Ta in djuret inomhus och placera det i en låda eller bur. Det är inte bra om en fågel plötsligt piggnar till och börjar flyga runt inomhus.
  • Gör i ordning en elektrisk värmedyna eller en varmvattenflaska (fyll med varmvatten från kranen) eller en vanlig flaska fylld med varmvatten från kranen. Ställ lådan/buren på värmedynan eller linda in varmvattenflaskan i en handduk och lägg djuret på flaskan. Se alltid till att djuret kan komma undan från värmen om det blir för varmt.
  • Tvinga aldrig i ett djur/en fågel vatten eller mat i munnen! Risken är stor att vatten/mat hamnar i lungorna istället vilket kan orsaka lunginflammation.
  • Ställ aldrig fram vatten eller mat till ett djur i chock, vänta några timmar.
  • Tänk på att djur i chock reagerar precis som människor i chock, de behöver värme och lugn och ro. Placera djuret varmt, mörkt och tyst. Undvik att hantera det is största möjliga mån eftersom detta kan förvärra chocken.
  • Har du tagit in ett däggdjur kan du kolla om det är uttorkat genom att ta tag i nackskinnet och lyfta skinnet uppåt, om skinnet ”fastnar” utdraget är djuret uttorkat och om skinnet åker tillbaka är det normalt. Ett uttorkat djur behöver träffa en veterinär om det inte verkar klara att äta eller dricka själv när det är varmt igen och borde ha piggnat till. Gäller det en unge är det viktigt att du får hjälp snabbt eftersom de klarar sig sämre utan mat och vatten en längre tid.
  • Om djuret inte verkar ha piggnat till efter ca tre timmar ska du inte släppa ut det. Är det fortfarande svagt nästa dag och inte verkar pigg, måste du kontakta en viltrehabiliterare eller veterinär.
  • Tänk på att alltid släppa ut djur på morgonen så att de har dagen på sig att söka föda och lämplig nattkvist. Tar du in ett djur på eftermiddagen, bör du alltid vänta till nästa dag med att släppa ut djuret. (Obs. undantag för nattaktiva djur som t.ex. ugglor.)
  • Tänk på att hålla djuret du tagit in under uppsikt, det är inte alltid djuret piggnar till utan behöver kanske mer vård än du själv kan ge. Om du är tveksam, kontakta viltrehabiliterare.
  • Kontakta veterinär genast om djuret krampar, inte kan stå utan ligger på sidan trots att djuret är varmt. Samma gäller om djuret verkar ha svårt att andas, rosslar, kippar efter luft eller verkar ha brutit något.
  • Har du hittat en unge måste den få mat och vätska ofta eftersom den inte klarar lika mycket som en vuxen individ. Kontakta därför genast viltrehabiliterare.
  • Tänk på att skydda dig själv. Även om djuret i chocktillstånd nästan verkar ”tamt”, blir det snart sig själv igen när det mår bättre och kan bitas, nypas, klösas.
  • Tvätta alltid händerna när du tagit i ett vilt djur.
  • Hantera alltid fladdermöss med skinnhandskar, eftersom de kan bära på utländska sjukdomar som Rabies.
  • Igelkottar och fladdermöss som vaknat mitt i vintern behöver alltid komma till viltrehabiliterare. En anledning till att de vaknat kan vara att de är för magra, och inte kommer att klara vintern. Om de då får hjälp i form av rätt föda och värme kan de släppas ut igen till våren. En igelkott måste väga minst 600 gr för att klara vintern, men bör gärna helst 1 kg när vinterdvalan inleds.

Källa: Nordens Viltrehabilitering

Ge de vilda djuren en hjälpande hand under vintern. Fodertips från Nordens viltrehabilitering.

Trädgårdsfåglar gillar:

Solrosfrön, hampfrön, viltfågelblandningar, talgbollar och nötter. Tänk på att ta bort gamla talgbollsnät, så att de inte förvandlas till farligt skräp som fåglar och andra djur kan fastna i.

Trastar och sidensvansar gillar:

Äpplen, om du skär äpplet i halvor pickar de ut allt fruktkött. Även russin, söta frukter och bär. Är det ett bra rönnbärsår kan man plocka och frysa in. Rönnbär är fyllt med nyttiga c-vitaminer. Trastar äter även viltfågelfrön och uppblött hundtorrfoder om det blir riktigt kallt.

Kråkfåglar gillar:

Katt- och hundmat, ost och brödkanter. De äter det mesta men ge inte saltade eller kryddiga matrester. Många upplever att kråkor och skator är jobbiga och att de tar maten för småfåglarna men ett bra sätt att undvika konkurrens mellan arterna är faktiskt att även ge de större fåglarna mat. Och tänk på att alla vilda djur har det tufft på vintern.

Hackspettar gillar:

Talgbollar, solrosfröer och jordnötter.

Duvor gillar:

Hampfrön, solrosfrön och säd av olika slag. Om vill man lyxa till det finns särskild duvblandning i djuraffären.

Svanar, gäss, gräsänder, sothönor m fl gillar:

Havrekross, vegetabiliskt hönsfoder, kokt pasta, kokt potatis och bröd. (Om du ger dem kokt pasta, tillsätt inte matolja för extra fett då detta kan ge fåglarna oljeskador på fjädrarna.) Fåglarna behöver tillgång till vatten vid utfodring, ge därför fodret i vattenkanten eller direkt i vattnet (annars fastnar maten i munnen).

Måsar, trutar och hägrar gillar:

Fisk, gärna hela fiskar som strömming, nors och liknande. Måsar och trutar äter även bröd, kokt pasta, uppblött katt- och hundtorrfoder eller burkmat.

Fasaner och rapphöns gillar:

Viltfågelblandningar, vete och havre.

Tjäder gillar:

Nästan uteslutande tallbarr, men får under vintrar med mycket snö svårt att hitta grus som är nödvändigt för matsmältningen. Sätt upp ett tak som skydd mot snön, och kamoflera det väl med granris. Detta gynnar även andra skogslevande fåglar.

Harar gillar:

Knoppar och bark från vissa lövträd, framförallt från asp och sälg. Det går också bra att tillskottsfodra med hö eller höensilage. Även spannmål och gnagarpellets uppskattas.

Rådjur gillar:

Hö med bra näringsvärde. Du kan även ge dem frukt, grönsaker, höensilage och pellets. På Granngården hittar du rådjurspellets. Tänk på var du placerar platsen för utfodring. Rådjuren uppskattar att ha fri sikt runt foderplatsen, så de har en chans att upptäcka eventuella rovdjur.

Ekorrar gillar:

Nötter och solrosfrön

På Granngården finns väldigt bra foderautomater som rymmer stora mängder frön och glöm inte att mata hela vintern. Även när det börjar påminna om vår så är det brist på insekter och annat som våra stannfåglar behöver för att överleva. Det är bra att påbörja utfordringen tidigt på hösten för att fåglarna ska få en chans att lägga på sig ett skyddande hull inför vintern. Och glöm för allt i världen inte att hålla en god hygien i foderautomaten och på marken. Många sjukdomar, som t ex salmonella, sprids vid fågelmatbordet. Använd därför fågelmatbord/automater där fåglarna inte kan sitta i maten.

Källa: Nordens Viltrehabilitering

Senast uppdaterad: 12 februari, 2019

Godkända rehabiliterare

OBS! Lista ej uppdaterad 2018

Lycksele Djurpark
Ronny Stålfjäll
Box 505
921 81 Lycksele

Andro Stenman
Krönvägen 22
891 42 Örnsköldsvik
0660-37 25 49

Per Fahlén
Fällevägen 12
872 43 Kramfors
0612-302 66

Karl-Gösta Bjur
Djupgroven 15
931 64 Skellefteå

Lars Larsson
Svartbyn 198 (5118)
956 93 Överkalix
0926-420 10

Tore Stenberg
Långsel 5
950 40 Töre
0923-500 00

Tommy Söderman
Pl 624, Hortlax
941 10 Piteå

Ove Stefansson
Bindevägen 5
961 37 Boden
0921-151 76

Laila Boström, Präriens Fågelstation,
Åkerby 30,
961 95 Boden
Tel: 0928-410 33,
fax: 0928-410 33,
mobiltel: 0706-38 72 95,
e-post: lail@telia.com

Kenneth Olofsson
Nedre Parakka 4692
980 10 Vittangi
0981-420 51

SE ÄVEN
Nordens Viltrehabilitering