Historik

Över 130 år av djurskydd – en tradition i Kronobergs län

Djurskyddet Kronoberg har sina rötter djupt nere i 1800-talet. Det var den 29 november 1889 som Wexiö Djurskyddsförening bildades, en länstäckande förening, som redan efter en månads verksamhet hade 100 medlemmar!

Djurskyddsfrågorna stod högt på agendan och snart bildades det en riksorganisation, Sveriges Djurskyddsföreningars riksförbund, som de flesta lokala föreningarna anslöt sig till.
Vid millennieskiftet bytte riksorganisationen namn till Djurskyddet Sverige. Även lokalföreningarna bytte namn enligt samma mall och vår förening heter numera Djurskyddet Kronoberg.

BEHOV AV DJURSKYDD
Djurskyddsarbetet i dag ser helt annorlunda ut än det gjorde 1889. Och lagstiftningen till djurens skydd har utvecklats. Första riktiga djurskyddslagen trädde i kraft 1945. Efter 43 år fick vi en förbättrad djurskyddslag och ytterligare 30 år senare fick vi år 2018 den nu gällande djurskyddslagen (2018:1192). Den innebär ytterligare ett steg framåt. Första paragrafen lyder ”Denna lag syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur.” Lagstiftaren har höjt kravet från endast djurskydd till att en god djurvälfärd ska främjas. Kravet på respekt för djur är ett mycket stort steg i lagstiftningsprocessen. 

Om man läser i den historik som föreningens dåvarande djurskyddsinspektör, den gamle polismannen Uno Logarn, skrev till 100-årsjubileet så ser man bredden av medborgare som tog djurskyddet på allvar.
Även kronobergare med mycket ont om pengar ville vara med och arbeta mot vanvård av djuren i sin närhet. Man såg hur hästar blev illa behandlade och slagna. Man reagerade mot att lagen inte hade något att sätta emot. Djuren betraktades enligt lagen som ekonomiska tillgångar för sina ägare och fick därför inte åsamkas skador – av någon annan än sin ägare!
Man reagerade också mot grymma slaktmetoder. Till exempel stacks grisar och tappades på sitt blod utan någon som helst bedövning.

STORA UPPGIFTER
Så bland de första uppgifter som den nystartade föreningen åtog sig var att köpa in slaktmasker som lånades eller hyrdes ut vid slakt. Trots sin svaga ekonomi lät föreningen bygga stallar för böndernas hästar. Där fick de skydd mot regn och kyla när de kom till staden på torgdagar och marknader.
Av Uno Logarns historik framgår att föreningen i samarbete med hushållningssällskapet, bekostade utbildning för lokala slaktare som fick resa till slakthusen i Stockholm och Malmö för att lära sig moderna och skonsamma slaktmetoder. I historiken beskrivs också att djurplågeri och vanskötsel kunde se ut på många olika sätt. Inte sällan släpptes en liten kalv ut på sommarbete med sin grimma på huvudet. När hösten kom och kalven hämtades in igen satt grimman fastvuxen i det nu betydligt större kalvhuvudet.
Hundar, framför allt jakthundar och gårdshundar, framlevde ofta sina dagar under miserabla förhållanden, fastkedjade vid en dragig, läckande koja.
Några offentliga djurskyddsinspektörer fanns inte på den tiden. Därför började djurskyddsföreningarna tidigt att utse lämpliga personer som djurskyddsinspektörer. Någon juridisk makt hade de inte, men var oftast kloka människor, som kunde tala försumliga djurägare till rätta. 

BEHÖVS VI I DAG?
I dag ligger djurskyddskontrollen på länsstyrelsen. Men behövs det då djurskyddsföreningar i dag?
Visst gör det!

EN NY PROFIL
Men dagens djurplågeri har en annan profil. Många sällskapsdjur köps in som ”leksaker” till barnen och får tillbringa alltför mycket tid ensamma och utan några aktiviteter.
Av ren välvilja stoppar man i sina sällskapsdjur godsaker på löpande band med följd att alltför många hundar och katter blir för feta för att kunna leva ett aktivt liv – med många vällevnadssjukdomar som följd. Moderna tävlingsformer och en hårt driven avel kan orsaka våra sällskapsdjur allvarliga skador. Exempelvis hundar som inte kan andas ordentligt på grund av extremt platt nos, eller hundar som inte kan föda sina valpar naturligt. Och så skall vi inte glömma de djur som utsätts för forskningsexperiment.
De plågsamma djurförsöken är tack och lov på väg att fasas ut.
Dagens djurskyddsarbete inriktas mycket på information, forskning och utbildning. Människan bakom djuret är den viktigaste faktorn för att erbjuda djuren en god välfärd.

GÅVOR OCH ARV
Tack vare flera donationer och arv kan Djurskyddet Kronoberg göra mycket på det området.
Från Tycho Carlssons donationsfond får vi årligen, via testamente, ett stort belopp. Pengarna används främst till att, genom Djurskyddet Kronobergs djurskyddsstipendium till Tycho Carlssons minne, stödja en forskning som leder till förbättrade förhållanden och hälsa för djuren omkring oss.
Våra stora och dyrbara katt-kastreringskampanjer har förhoppningsvis bidragit till färre oönskade och halvvilda kattungar.
Visste ni att en enda okastrerad katthona kan öka det oönskade kattbeståndet med 120 ungar under sin levnad? Och de honkatter hon föder har samma förmåga…
Emelie Thörnqvist i Växjö Djurskyddsstiftelse har sitt ursprung i arvet efter fröken Emelie Törnqvist som dog 1946 och efterlämnade 8000 kronor att användas till att anställa en djurskyddsinspektör, senare ändrat till upplysningsverksamhet. Endast avkastningen får användas varför det i dagsläget inte går att använda något. 
År 2006 fick Djurskyddet Kronoberg ett stort arv efter Edit Nilsson i Gottåsa. Arvet används bland annat till informationsverksamhet och våra djurskyddsstipendier.
År 2019 skänktes pengar till Djurskyddet Kronoberg som minnesgåvor i samband med begravningen av vår tidigare styrelsemedlem Brita Blomqvist. Katter låg henne särskilt varmt om hjärtat och därför skänktes minnesgåvorna till Djurskyddet Sigfrids verksamhet med katthem.
Föreningens mångåriga ordförande och därefter i nästan 20 år styrelseledamot Margareta Göthe Dalgren gick ur tiden år 2019 och efterlämnade ett arv till Djurskyddet Kronoberg. Arvet möjliggjorde att Trummens hundlekplats kunde bli verklighet. Det är Sveriges första tillgänglighetsanpassade rastgård för hundar där man lätt kan komma in och aktivera sin hund även om man använder rullstol, elscooter eller annat hjälpmedel.
2022 har Djurskyddet Kronoberg fått ett arv efter Solveig och Olle Andersson, Växjö.

ENTUSIASTER
Framtill 1950-talet var länets landshövdingar självskrivna på ordförandeposten i Wexiö Djurskyddsförening.
Numera sköts klubban av andra, mycket engagerade medlemmar. Hur vår styrelse ser ut hittar Du på en annan plats på vår hemsida. Känns det som om Du också skulle vilja göra något för djurens bästa så är Du varmt välkommen som medlem hos oss i Djurskyddet Kronoberg.

Senast uppdaterad: 21 november, 2022