Principprogram

Detta program är antaget av förbundsstämman 2018. Under stämmoperioden kan den uppdateras av förbundsstyrelsen.

Ideologi

Djurskyddet Sveriges vision är ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur.

Djurskyddet Sverige vill betona vikten av:

  • Förståelse och kunskap om olika arters levnadssätt, beteenden och behov.
  • Förmåga att se till de enskilda individerna i en djurgrupp.
  • Förmåga till inlevelse och medkänsla för alla levande varelser.
  • Alla djurs egenvärde.
  • Att djur erkänns som kännande varelser.

Generellt

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att djurskyddslagens krav på att djur som hålls av människan ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom ska gälla på individnivå, även för lantbruksdjuren. Människan har ett ansvar att ständigt arbeta för bättre djurvälfärd.
  • Att djurskyddslagen ska vara förebyggande och ange miniminivåer och att dessa inte ska kunna frångås med så kallade kontrollprogram.
  • Att det är inkonsekvent och olämpligt att lagstiftningen gör skillnad på hur olika arter som har liknande behov ska hållas. Vi anser det också inkonsekvent och olämpligt att lagstiftningen för samma djurslag kan skilja betydligt beroende på om djuret hålls till exempel i ett konventionellt lantbruk eller i en djurpark.
  • Att myndigheter, djurägare och slakterinäring ska använda rönen från forskning till att förbättra djurvälfärden.
  • Att kontrollmyndigheten ges tillräckliga resurser för att kunna utföra kontroller så att anmälningar följs upp och det förebyggande arbetet stärks.
  • Att inga djur ska få hållas uppbundna eller fixerade.
  • Att taggtrådsstängsel ska förbjudas.
  • Att krav måste ställas på implementering och förbättrad kontroll av gällande regelverk i EU:s medlemsstater och ansökarländer.
  • Att straffnivån för brott mot djurskyddslagstiftningen ska höjas samt att grovt brott mot djurskyddslagen införs i brottsbalken. Höjda straffsatser är viktiga för att brott mot djurskyddslagen ska prioriteras.
  • Att utomhusmiljön för tamdjur ska ge skydd från rovdjur och vara en smittskyddsmässigt välplanerad miljö.
  • Att tamdjur ska hållas i grupper av lagom storlek, anpassad efter djurslagens specifika behov. Arter som i vilt tillstånd lever solitärt eller kan få sitt sociala behov tillgodosett genom kontakt med människor, behöver inte hållas i grupp.
  • Att regelverket kring extremavel, som medför lidande och reproduktionsproblem, ska skärpas och måste efterlevas.
  • Att alla utegående tamdjur ska ha tillgång till skydd mot väder och allvarliga insektsangrepp. Sådana skydd ska vara anpassade till den specifika artens och enskilda individens behov.
  • Alla djur ska ges foder vars mängd, näringsinnehåll och form är anpassade till det aktuella djurslagets artspecifika behov.
  • Att politiker och myndigheter ska ta sitt ansvar för en stark djurskyddslagstiftning som skyddar djuren och främjar deras välfärd. Upprätthållandet av ett gott djurskydd får inte styras av marknadskrafter eller ersättas av ett konsumentansvar.
  • Att inga djur får tillagas levande oavsett art.

Lantbruksdjur

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att det underlag djuren hålls på ska vara anpassat till djurslaget och att alla djur ska ha tillgång till fast liggyta. Endast delar av den tillgängliga ytan får bestå av nät eller gödseldränerande golv.
  • Att dagens minimikrav gällande utrymme bör höjas för alla lantbruksdjur.
  • Att alla lantbruksdjur ska ha tillgång till berikning som är anpassad för djurslagets specifika behov och som förhindrar uppkomsten av beteendestörningar.
  • Att alla lantbruksdjur ska ha tillgång till utevistelse.
  • Att fler djurvälfärdskoncept/-märkningar som går längre än det lagstiftningen kräver gärna får utvecklas.

Fåglar

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att endast långsamtväxande raser ska vara tillåtna i matfågelproduktionen.
  • Att noll procent kraftiga fotförändringar är den enda acceptabla nivån inom svensk matfågeluppfödning.
  • Att inga fåglar ska hängas upp i benen under slaktprocessen.
  • Att förhållandena och logistiken kring slakttransporter av fåglar ska förbättras. Inga djur ska dö eller skadas under packning, transport och avlastning.
  • Att det måste vara en målsättning att hitta en metod för könssortering av kycklingar i äggproduktionen så att tuppkycklingar inte behöver kläckas för att genast avlivas.
  • Att djurhållningen inom matfågelproduktionen förbättras så att djuren inte drabbas av benbrott.

Grisar

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att arbetet med att minska smågrisdödligheten bör intensifieras, men inte genomföras på sätt som går ut över grisarnas hälsa och välbefinnande. Exempelvis måste avelsmålet angående antal födda smågrisar ändras så att kullstorleken på sikt minskar.
  • Att i de tillfällen det är nödvändigt att galtar kastreras, ska detta ske med immunokastrering, som är den mest djurvänliga metoden.
  • Att fixering av grisar fortsatt ska vara förbjudet.
  • Att avvänjning av smågrisar från suggan aldrig ska få ske tidigare än vid 28 dagars ålder.
  • Att alla grisar ska ha möjlighet att böka.
  • Att arbetet med att förebygga bogsår hos suggorna måste intensifieras genom både förändringar grishållningen och avelsarbetet.
  • Att nybyggda byggnader för grishållning ska anpassas till användning av stora mängder halm eller annat sysselsättningsmaterial.

Mjölkkor och övriga nötkreatur

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att dagens lagkrav på bete ska skärpas så att alla nötkreatur omfattas av minst betestiden för södra Sverige.
  • Att alla nötkreatur, även stutar och kalvar/ungdjur som ska slaktas mitt i sommaren eller är yngre än sex månader, ska omfattas av beteskravet.
  • Att kalvar i mjölkkobesättningar ska ges möjlighet att fortsätta dia i tillräcklig omfattning för att tillfredsställa både fysiologiska och psykiska behov under de första levnadsmånaderna.
  • Att alla nötkreatur ska ha tillgång till varsin liggplats.
  • Att djurhållningen måste utvecklas för att förebygga hältor, klövproblem, juverinflammationer, tryckskador och därmed också kort livslängd.

Får och getter

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att det ska vara ett krav att getter hålls i grupp.

Vallning

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att endast hundraser som huvudsakligen är avlade för sina praktiska vallningsegenskaper ska tillåtas användas i vallning.
  • Att vallningsdjuren ska vara i god kondition, vilket innebär att de klarar av att bli vallade utan att visa tecken på påfrestning. Djur som visar tecken på nedsatt allmäntillstånd, andningspåverkan, hälta eller smittsam sjukdom ska inte användas vid vallningsträning.
  • Alla djur som används vid utbildning av vallhundar ska vara i normalhull, friska och i lämplig ålder.
  • Att hunden under vallning alltid ska vara under kontroll, i god kondition samt behandlas väl.
  • Att vallningsperioderna ska vara tidsbegränsade enligt det som lämpar sig för den vallade djurgruppen.

Fisk

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att fisk ska fullt ut erkännas som kännande varelser med rätt till en god djurvälfärd.
  • Att det ska tydliggöras att odlad fisk omfattas av djurskyddslagen och därmed har rätt till att skyddas från lidande och att kunna bete sig naturligt.
  • Att viltfångad fisk ska omfattas av djurskyddslagen.
  • Att bedövning av odlad fisk med koldioxid innebär oacceptabelt stort lidande och att nya metoder för bedövning och slakt av fisk måste införas.

Transporter av lantbruksdjur

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att rutiner och logistik för transport till slakt samt hanteringen på slakterier ska förbättras så att stressen minimeras och inga djur dödas eller skadas under transporten.
  • Att för varandra okända djur inte blandas under transporten.
  • Att transporter av levande djur ska minimeras och att slakt bör ske utan onödiga transporter. Den övergripande målsättningen för djurtransporter ska vara samma som för försöksdjuren: ersätta, minska och förbättra (Replace, Reduce, Refine – de tre R:en). Målet måste vara att levande djur inte transporteras alls.
  • Att samma krav ska gälla vid all transport av djur, oberoende av syftet med transporten. Det vill säga oavsett om djuren transporteras till slakteri, för vidareuppfödning eller för avel.
  • Att det inte ska vara tillåtet att transporter upprepas efter en kortare vila, för att förlänga transporten.
  • Alla angivna transporttider måste omfatta tiden för av- och pålastning av djur.
  • Att EU:s regler för djurtransporter ska skärpas och att den totala transporttiden ska vara maximalt 8 timmar.

Slakt och avlivning

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att det måste vara ett oavvisligt krav inom hela EU att alla djur som slaktas får en fullgod bedövning (medvetslöshet) innan slakten sker.
  • Att inga levande djur ska behöva vistas på slakteri över natten.
  • Att mobila slakterier och ny teknik för gårdsslakterier ska fortsätta utvecklas.
  • Att all avlivning ska ske på så sätt att varje djur får individuell tillsyn.

Konsument

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att konsumenter ska kunna påverka djurs välfärd genom att välja eller välja bort produkter med animaliskt ursprung. Det förutsätter att produkterna är märkta och konsumenten informeras om produktionsmetoder.
  • Att alla animaliska produkter ska märkas med ursprungsland.
  • Att myndigheter, företag och detaljhandel ska ha ett ansvar att informera konsumenter och allmänhet under vilka förutsättningar djuren hålls, transporteras och slaktas.
  • Att kommuner, staten och myndigheter i sin offentliga upphandling av animaliska produkter ska ställa krav som minst motsvarar svensk djurskyddslagstiftning.
  • Att svenska företagare ska uppmanas att inte köpa in produkter som innehåller merinoull, angoraull eller fjädrar om inte en acceptabel produktion kan bevisas.
  • Att det på smink- och hygienprodukter tydligt ska framgå om produkten har tillkommit med hjälp av djurtester.

Sällskapsdjur

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att när människan har djur som sällskap är det grundläggande att tillgodose varje arts specifika behov.
  • Att det inte ska vara möjligt att köpa djur direkt i zoo-butiker. Köpet ska istället föregås av ett beställningsförfarande. Köparen bör ha relevanta kunskaper om djurslaget.
  • Att en 16-årsgräns för att få vara juridisk ägare till djur ska införas.
  • Att djur ska hållas på ett sådant sätt att de ges möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Burar avsedda för sällskapsdjur ska vara utformade så att djuret kan röra sig på ett naturligt sätt, vilket i praktiken innebär att reglerna kring burstorlekar måste skärpas. Exempelvis ska en kanin kunna skutta, gräva och resa sej, en fågel ska kunna flyga och söka föda och en råtta ska kunna klättra.
  • Att ett djur som är svårt sjukt eller skadat, och där ingen vård kan erbjudas, ska avlivas av djurskyddsmässiga skäl.
  • Att all form av träning av djur, oavsett utförare, ska bygga på belöning av önskvärda beteenden och vara helt fri från alla former av tvång samt psykiskt och fysiskt våld.
  • Att utrustning som används på djuren inte får vara utformad så att den riskerar att orsaka smärta, rädsla eller obehag, exempelvis stryphalsband eller antiskallspray till hundar.
  • Att aveln bör förändras så att fokus läggs på djurens hälsa och välbefinnande istället för exteriör. Om inte detta sker anser vi att vissa raser bör utgå av djurskyddsskäl.
  • Att enbart djur som otvivelaktigt kan anpassa sig till ett liv i fångenskap ska få hållas av privatpersoner. Detta bör regleras genom införandet av en så kallad positiv lista, som listar de djur som är tillåtna att hållas av privatpersoner.

Hund

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att hundar som far illa av sitt utseende inte ska få belönas på utställningar. Innan hundar av raser med utseenderelaterade hälsoproblem tillåts vara med i utställningar eller gå i avel ska dessa genomgå och godkännas i en utökad rasanpassad veterinärbesiktning.

Katt

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att alla katter ska vara ID-märkta och registrerade.
  • Att alla utekatter ska vara kastrerade.
  • Att en så kallad ”k-märkning” bör införas där ett ”K” tatueras i kattens ena öra vid kastrering.
  • Att katter inte ska skänkas bort.
  • Att avskjutning av friska men skygga katter inte är, av såväl etiska som funktionella skäl, ett alternativ.
  • Att Trap – Neuter – Return Manage, TNRM, kan accepteras som ett kortsiktigt sätt att hantera friska men ej socialiserbara katter, men inte som ett sätt att på lång sikt lösa problem med förvildade katter.

Häst

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att spödrivning av häst i alla dess former ska vara förbjudet.
  • Att det inte ska vara tillåtet att ha hästar uppbundna i spilta.
  • Att hästar ska ha sällskap av och tillåtas full fysisk kontakt med minst en annan häst.
  • Att EU-lagstiftningen om pass för hästar ska utvecklas med ett svenskt register och efterföljas så att hästar inte kan försvinna eller slaktas av misstag.
  • Att alla hästar ska ha rätt till daglig långvarig utevistelse på tillräckligt stora ytor med för hästar lämpligt underlag. Utevistelsen ska huvudsakligen ske tillsammans med andra hästar.
  • Att hästar alltid ska ha tillgång till dricksvatten.

Djur som föds upp för päls, skinn, ull och dun

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att uppfödning av djur enbart avsedda för päls ska förbjudas.
  • Att produktionsmetoder som mulesing och plockning av dun från levande fåglar är fullständigt oacceptabelt, liksom ryckning av päls hos till exempel angorakaniner.

Djurförsök

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att målsättningen ska vara att alla för djuren plågsamma djurförsök ska kunna ersättas utan att den vetenskapliga kvalitén sänks.
  • Att staten och läkemedelsföretag bör avsätta mer pengar till forskning om djurfria metoder.
  • Att så länge djurförsök används ska de tre R:en (Replace, Reduce, Refine) genomsyra verksamheten. Varje djurförsök måste också prövas mot det behov det förväntas kunna motsvara, och försök som inte är nödvändiga för att förbättra människors eller djurs hälsa bör inte tillåtas.
  • Att i de fall där det finns för djuren mindre smärtsamma metoder ska dessa användas, även om det innebär en högre kostnad.
  • Att i försök där djur utsätts för lidande ska detta minimeras även i tid. Målsättningen är att inga djur ska utsättas för lidande.
  • Att djur som används i försök ska övervakas noga vad avser både djurets fysiska hälsa och beteendeförändringar. Det ska alltid finnas en ansvarig etolog för varje djurförsök.
  • Att djur som används i försök ska ha rätt till berikning.
  • Att det ska knytas en relevant etolog till varje försöksdjursanläggning.
  • Att råttor som hålls som försöksdjur alltid ska hållas i burar som möjliggör att de kan resa sig.

Rovdjur

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att staten ska ge generösa bidrag för skydd av tamdjur mot rovdjursangrepp.
  • Att licensjakt på varg och lo ska stoppas.
  • Att all jakt på varg och lo ska utföras av statligt anställda jägare.
  • Att brott mot jaktlagen ska beivras och leda till hårdare straff.

Jakt

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att vilda djur ska omfattas av en skyddslag där de erkänns som levande och kännande individer.
  • Att alla jakt- och viltfrågor i Sverige ska hanteras av en statlig myndighet med ett renodlat myndighetsuppdrag.
  • Att Svenska Jägareförbundet fråntas det allmänna uppdraget (statliga medel för att informera om rovdjur) och betraktas som det förbundet är – en intresseorganisation.
  • Att allt lidande för djur i samband med jakt ska minimeras. Ingen nivå av skadeskjutningar är acceptabelt, och det psykiska lidandet (till exempel tidsaspekten) måste vara lika avgörande som den fysiska smärtan när det gäller att försöka avgöra djurs lidande.
  • Att alla djurskyddsmässigt oacceptabla jaktformer ska förbjudas, till exempel all jakt där djur fångas levande (t.ex. med burar och snaror) för att avlivas, bågjakt och utsläppsjakt.
  • Att all jakt, oavsett på vilket djurslag, ska bedrivas på ett sätt som innebär minst möjlig stress och lidande hos djuret. Det ska tas stor hänsyn till djurens artspecifika egenskaper när till exempel tillåtna jakttider och jaktmetoder utvärderas och beslutas.
  • Att utbildningsnivå och lämplighet hos den enskilde jägaren kontrolleras regelbundet.
  • Att hundar som används vid jakt ska behandlas med respekt och att en relevant riskbedömning ska göras inför jakten. Om jakten anses kunna innebära en mycket stor risk för att hunden blir skadad ska jakten avlysas.
  • Löshundsjakt ska tillåtas endast i fall då det leder till mindre stress och lidande för djuret som jagas jämfört med jakt utan hund eller jakt med hund i band.
  • Att möjligheterna till skyddsjakt ska begränsas mycket påtagligt och att alternativa lösningar ska prövas först för att förhindra konflikter mellan djur och människa.
  • Att kuljakt på vattenlevande däggdjur inte ska få bedrivas när dessa djur vistas i vatten, och aldrig från båt.
  • Att obligatorisk märkning av snöskotrars drivmattor ska införas för att öka möjligheten att beivra jaktbrott.
  • Att ett förbud mot alla former av grytjakt ska införas.
  • Att grytjaktsträning samt hållande av grävling ska förbjudas.
  • Att jakt på utsatt fågel ska förbjudas.

Djurparker

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att det ska finnas ett tydligt och specificerat syfte för varje enskild art som hålls på en djurpark och djurhållningen ska direkt eller indirekt gynna den specifika arten. Acceptabla syften är bevarande av en hotad art eller utbildningssyfte.
  • Att djuren ska hållas på ett sätt som gör att de har god välfärd och hälsa och att beteendestörningar inte uppstår. Det innebär att vissa arter troligt inte kan hållas i djurpark och denna djurhållning ska då avvecklas.
  • Att djurparker ska fungera endast som park för bevarande och utbildning och inte kombineras med nöjesparker.
  • Att djur som hålls i djurparker aldrig ska få användas vid jaktträning.
  • Att avelsprogram vid en djurpark ska vara välplanerade, och gällande hotade arter ska aveln utföras i samarbete med internationella djurparksorganisationer. Det ska finnas en tydlig plan med varje individ som föds i en djurpark så att djur inte avlivas i onödan.

Cirkus

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att inga djur ska vara tillåtna på cirkus.

Smällare och raketer

Djurskyddet Sverige anser:

  • Att det ska vara förbjudet för privatpersoner att använda smällare och raketer.

Senast uppdaterad: 26 september, 2018

Ladda ner

Ladda ner Djurskyddets principprogram som antogs av förbundsstämman 2018.

Tips om olika djurslag

Läs våra tips för djurägare.

Katt