Djurskyddet Sverige tackar för möjligheten att inkomma med synpunkter på utredningen om kameraövervakning på slakteri. Vi uppskattar även att vi bjöds in till den hearing som hölls i utredningens början.
Det är en välskriven och genomarbetad utredning som gjorts. Det ges en inblick i de djurvälfärdsproblem som kan uppstå på slakterier, med lidande för djuren som följd, samt de utmaningar som kontrollpersonal ställs inför vid exempelvis trånga utrymmen eller vid system som inte är tillgängliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Det finns i utredningen en avvikande mening då experten Anna Tilly menar att det finns tungt vägande skäl och att det är starkt motiverat att utreda ytterligare kring om ljudupptagning ändå ska ingå som krav i det givna förslaget. Djurskyddet Sverige menar att en avvikande mening från en expert på området väger mycket tungt och att krav på ljudupptagning därför ska läggas till förlaget.
I ett brev till Sveriges klimat- och miljöminister skriver vi om Kommissionens förslag om att lätta på vargens skyddsstatus i art- och habitatdirektivet.
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att sänka vargens skyddsstatus enligt Bernkonventionen. Vi menar att detta är djupt olyckligt, både ur vetenskaplig synpunkt men även utifrån EU-medborgarnas åsikter.
En attitydundersökning om stora rovdjur som genomförts bland boende på landsbygden i 10 EU-länder visade att det finns ett genomgående starkt stöd för fortsatt strikt skydd för vargar och andra stora rovdjur. Den oberoende undersökningen, beställd av flera djurskyddsorganisationer, genomfördes i november 2023 i 10 medlemsländer (Tyskland, Frankrike, Spanien, Nederländerna, Italien, Belgien, Polen, Danmark, Sverige och Rumänien). Rapporten bifogas detta brev. Även på den svenska landsbygden fanns ett starkt stöd för vargens skyddsstatus och vi vill därför uppmana dig att avvisa Europeiska kommissionens förslag att sänka skyddsstatusen för vargen enligt Bernkonventionen. EU bör istället tydligt signalera att man tar sina åtaganden för att skydda och återställa biologisk mångfald på allvar.
Under april genomför vår samarbetspartner Hill’s Pet Nutrition kampanjen #UppdragVänFörAlltid på sociala medier vars syfte är att uppmärksamma vårt viktiga arbete med att hjälpa hemlösa katter och hundar på våra djur- och jourhem.
Kampanjen pågår samtidigt i nästan hela Europa och fokuserar på att lyfta fram hundar eller katter som har adopterats från ett djurhem eller som väntar på att få ett nytt hem och en ny chans i livet.
Hill’s mål är att engagera så många följare som möjligt och samtidigt stötta vårt arbete.
Europaparlamentsvalet äger rum söndagen den 9 juni. Valet till Europaparlamentet hålls var femte år och är avgörande för Europas politiska prioriteringar under de kommande fem åren. Att gå och rösta är en möjlighet för EU:s medborgare att göra sina röster hörda i frågor de bryr sig om. Rösta för djuren och kryssa en djurvänlig kandidat till Europaparlamentet.
Nedan kan du se vad vi gör inför valet.
Utfrågning av kandidater till EU-parlamentet – 23 maj
Djurskyddet Sverige, tillsammans med Djurens Rätt och World Animal Protection Sverige, bjuder in till en utfrågning av kandidater till EU-parlamentet. Under kvällen kommer våra tre organisationer att ta reda på vad partierna anser som EU:s djurskyddspolitik. Läs mer här
Tidningen Djurskyddet granskar
Djurskyddet Sveriges medlemstidning Tidningen Djurskyddet har inför EU-valet publicerat en serie artiklar som hjälper dig som vill rösta för djurens bästa att göra dina val. Artiklarna innehåller också information om hur EU-valet fungerar och hur det fungerar att jobba med djurskyddsfrågor på EU-nivå. Läs mer nedan.
Så ska kandidaterna arbeta för djurskyddet i EU Vilka svenska blivande EU-parlamentariker brinner för att arbeta för ett stärkt djurskydd i EU? Vad vill de uppnå? Hur ska de konkret göra? Tidningen Djurskyddet har frågat samtliga riksdagspartiers två toppkandidater. Läs kandidaternas svar här.
Djurskyddsfrågornas viktiga plats i EU-parlamentet Intergruppen för djurvälfärd sätter djurskyddsfrågorna på agendan i EU. Vid terminens avslutningsmöte såg gruppen tillbaka på en mandatperiod fylld av framgångar och bakslag. Läs om intergruppens arbete här
Svenska parlamentariker om hur de röstat i EU:s djurskyddsfrågor Flera omröstningar om djurskydd har genomförts i EU-parlamentet under nuvarande mandatperiod (2019-2024). Vill du veta hur de svenska parlamentarikerna röstat? Tidningen Djurskyddet ger dig svaren.
Hur är det att vara EU-parlamentariker och arbeta för ett ökat djurskydd för EU:s djur? Tidningen Djurskyddet har intervjuat den avgående parlamentarikern Malin Björk (V) och den tidigare EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S).
Varje år hjälper Djurskyddet tusentals djur att hitta nya hem. Majoriteten av dessa djur är katter som övergivits eller gått vilse. Men det är också hundar, kaniner och andra djur som får hjälp att hitta nya hem tack vare våra djur- och jourhem. Ett arbete som kräver stort engagemang och mycket resurser.
Visa din kärlek för djuren samtidigt som du skickar en påskhälsning till en annan djurvän.
Vill du stödja oss med en påskgåva utan att skicka ett påskkort? Swisha en gåva till nummer 9001066, ge en gåva via hemsidan eller sätt in en gåva på PlusGiro 90 01 06-6. Märk gåvan med ”Påsk”. Tack!
Vår sakkunniga Emma Brunberg har tillsammans med Nationella kommittén skrivit ett öppet brev till utbildningsminister Mats Persson gällande den indragna finansieringen till Sveriges 3R-center.
”Vi, som är ledamöter i Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, vill uppmärksamma dig på den utmanande situation svensk forskning och utbildning står inför i och med den indragna finansieringen till Sveriges 3R-center. 3R-centret är exekutivt organ till Nationella kommittén och det är Nationella kommittén som beslutar om centrets verksamhet och prioriteringar. Vi vill med denna skrivelse uppmana dig att vidta åtgärder för att säkra svensk spetsforskning genom fortsatt finansiering till Sveriges 3R-center i framtida budget.”
Djurskyddet Sverige tackar för möjligheten att få inkomma med åsikter på rapporten.
I uppdraget som Livsmedelsverket fått av regeringen har det ingått att beskriva hur den svenska livsmedelsproduktionen kan påverkas liksom utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser, biologisk mångfald och djurvälfärd. Djurskyddet Sverige finner det märkligt att djurvälfärdsaspekter knappt har hanterats inom uppdraget, samt att man valt att avgränsa resonemangen till produktion av nöt och kyckling.
Djurskyddet Sverige uppskattar möjligheten att komma med synpunkter på förslaget.
Förslaget innehåller nya och striktare krav gällande transporttider, temperaturer och spårning, samt skydd av känsliga djur. Dock har vi uppmärksammat att förslaget i vissa delar inte överensstämmer med EFSAs rekommendationer och de senaste vetenskapliga bevisen. I arbetet med att ta fram det nya förslaget har det uppmärksammats att regelefterlevnaden i medlemsstaterna är ojämn, samt att den nuvarande förordningen lämnar utrymme för tolkningar.
Bland de viktiga ändringar vi tror måste genomföras för att det nya regelverket ska få tillräcklig effekt och som vi önskar att Jordbruksverket lyfter i framtida diskussioner och förhandlingar är: tydlighet, mål med förslaget, övergångsregler och proportionalitet, maximala transporttider, export av levande djur, transport av icke avvanda djur, transport vid varma temperaturer, ny teknik, bättre skydd av katter och hundar som transporters för kommersiella ändamål.
Den senaste tiden har debatten om ”farliga hundar” blossat upp efter att ett antal hundattacker fått uppmärksamhet och diskussioner kring hur de ska undvikas har förts.
Ett förslag som alltid tas upp i dessa diskussioner är rasförbud. Men erfarenheterna av rasspecifik lagstiftning är tydliga, det är inte en effektiv förebyggande åtgärd.
Fokus bör i stället riktas där det hör hemma: mot människorna bakom aveln, omvårdnaden och tillsynen av de hundar som blir farliga, oavsett vilken ras eller blandras de har i kopplet. Detta har blivit extra tydligt efter Kalla faktas granskning av uppfödare, som visar på brister i hur hundar föds upp och säljs.
