Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet Sverige, har skrivit en krönika om forskning för en förbättrad djurvälfärd. Krönikan publicerades hos Vetenskap & Allmänhet 13 januari 2023.

En förbättrad situation för alla Sveriges djur kräver inte bara en stark djurskyddsrörelse med många engagerade medlemmar utan också mycket forskning om djur, djurskydd och vår relation till djuren.

Ett väldigt tydligt exempel är slaktmetoder för gris och fisk. Svensk djurskyddslag kräver att alla djur ska bedövas, alltså göras medvetslösa, innan slakten (ett dödande snitt) genomförs. Det är jättebra och en förutsättning för att undvika allvarligt djurplågeri. Men för gris och fisk finns idag inga bra bedövningsmetoder i den storskaliga slakten. Grisar bedövas med koldioxid vilket är starkt ångestframkallande. För fisk används olika metoder, oftast koldioxid här också. För fiskarna är metoden ännu sämre än för gris eftersom det tar ännu längre tid att få fiskarna medvetslösa. Hur vet vi att djuren lider av koldioxidbedövning? Jo, tack vare forskning.

Vi vill att politiker och myndigheter fattar beslut om att sluta använda koldioxidbedövning för både gris och fisk. Men vad ska användas i stället? Ja, det kan vi tyvärr inte svara på än. Och svaret på den frågan ligger hos forskarna. Det pågår idag flera försök, både på svenska och utländska universitet och forskningsinstitut, med andra bedövningsmetoder – flera mycket lovande.

Läs hela krönikan här.