Ang krav på att hålla djur lösgående

Angående utredning av konsekvenserna att införa ett krav på att hålla djur lösgående

Djurskyddet Sverige tackar för möjligheten att få ge synpunkter på utredningen i ett tidigt skede och vi är positiva till den här formen av tidigt samråd. I de specifika kommentarerna nedan har vi valt att endast besvara de frågor som direkt rör djurskyddsaspekterna.

Allmänna synpunkter

Vi anser att lösdrift är en förutsättning för att kunna uppfylla 2§ i nya djurskyddslagen. Detta då att kunna röra sig fritt är en förutsättning för att främja deras välfärd och utföra beteenden de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande. Utöver det är detta en viktig symbolfråga om Sverige vill vara en ledande nation gällande djurvälfärd. Uppbundna djur hör inte hemma i en modern och djurvänlig djurhållning. Vi vill dock vara tydliga med att för alla djurslag är det viktigt att inte endast stanna vid att förbjuda uppbundna system, utan att även inhysningssystem som bygger på att djuren är lösgående måste utvecklas i en riktning som främjar god djurvälfärd. Till exempel så riskerar boxsystem för hästar att de endast får röra sig fritt på större ytor en mycket kort stund varje dag. Att utveckla och främja inhysningssystem där hästar får röra sig fritt tillsammans med andra hästar på stora ytor måste prioriteras. Samma sak gäller för till exempel mjölkkor; det finns problem även i vissa lösdriftssystem och utveckling och forskning kring system som bygger på en halmbaserad djupströbädd som liggyta ska främjas.

Nötkreatur och getter

Ser ni några positiva respektive negativa effekter som ett krav på lösdrift kan medföra, exempelvis vad gäller:
a. djurskydd, djurhälsa och smittskydd,

Nötkreatur rör sig frivilligt ca 0,9-12 km per dag om de hålls på bete (Arnold and Dudzinski, 1978) och 2-4 km i en lösdrift (Schofield et al., 1991). Motivationen för att röra sig är oberoende av motivationen till att äta och dricka (EFSA, 2009a) och behovet att röra sig verkar bli större ju längre tid korna hålls uppbundna (Loberg et al., 2004). Rörelsebehovet är omöjligt att tillgodose när djuren hålls uppbundna, om de inte ges möjlighet att motionera dagligen. Motion och rörelse ger en sundare tillväxt (Melizi, 1985), förebygger bensjukdomar (Gustafsson, 1993) och verkar också kunna förebygga metabola sjukdomar (Adewui et al., 2006). Vissa studier har visat att lösdriftssystem med viss tillgång till utevistelse minskar antalet medicinska behandlingar jämfört med liknande uppbundna system (Regula et al. 2004).

Förutom själva rörelsebehovet så hindras uppbundna nötkreatur att utföra andra naturliga beteenden, så som putsning, klia sig och olika sociala interaktioner. Uppbundna system påverkar också liggbeteendet negativt (Kroon & Munksgaard, 1993). EFSA (2009b) har uttalat att uppbundna system ger en högre risk för beteendeproblem, rädsla och smärta.

Gällande getter så finns det ingenting som tyder på att dessa skulle vara mer anpassade för att vara uppbundna än nötkreatur. Tvärtom är getter mycket aktiva djur som spenderar en stor del av sin tid med att söka föda. Med tanke på getens ursprung och foderval, så är det viktigt för den att kunna stå på bakbenen och klättra.

En övergång till välskötta lösdrifter skulle därför ge en positiv effekt både gällande hälsa och djurskydd.

Vilka positiva respektive negativa ekonomiska effekter uppstår för den berörde djurhållaren vid ett krav på lösdrift vad gäller:
c. djurhållarens konkurrenskraft på kort respektive lång sikt?

Djurskydd är viktigt för svenska konsumenter och vi vet sedan tidigare att kommunicera svenska mervärden på ett tydligt sätt kan göra att andelen svenskt som konsumeras ökar. Ett tydligt exempel på detta är effekten som märkningen Från Sverige hade på konsumtionen av svenskt griskött. Enligt en YouGov-undersökning från 2015 så tyckte 81% av de tillfrågade att det var mycket viktigt eller viktigt att svenska lantbruksdjur hålls lösgående. Långsiktigt är vi därmed övertygade om att konsumenternas vilja att köpa svenskt ökar med tydlig lagstiftning och marknadsföring angående mervärden. Det är viktigt att det tas hänsyn till denna indirekta och positiva påverkan på lönsamheten.

Andra alternativ än ändring av lagstiftning
Finns det andra åtgärder än lagändring som kan leda till en snabb och effektiv omställning till lösdrift för berörda djurhållare?

Vi tror att lagstiftning är ett tydligt och effektivt sätt att se till att uppbundna djur inte längre förekommer i Sverige. Dock vill vi poängtera att lösdriftssystem kan se väldigt olika ut och det är viktigt att försöka driva utvecklingen mot de mest djurvänliga systemen. EFSA (2009b, c) har uttalat sig att alla båsbaserade system, även välskötta lösdriftssystem med liggbås, innebär en högre risk för en sämre välfärd gällande till exempel benhälsa och beteendeproblem, jämfört med lösdriftssystem som är baserade på en stor liggyta med en djupströbädd av halm (sk. straw yard). De menar därför att det behövs alternativ till liggbåssystemen i form av sådana med djupströbädd. Vi skulle därför gärna se att någon form av stöd och/eller forskning gällande lösdriftssystem med möjlighet till högre djurvälfärd.

Referenser
Adewuyi, A., Roelofs, J.B., Gruys, E., Toussaint, M.J.M., van Eerdenburg, F.J.C.M., 2006. Relationship of plasma nonesterified fatty acids and walking activity in postpartum dairy cows. Journal of dairy science. 89, 2977-2979.

Arnold, G.W. and Dudzinski, M.I. 1978. Ethology of free ranging domestic animals. Elsevier Scientific Publishers, New York.
Gustafson GM: Effects of daily exercise on the health of tied dairy cows. Prev Vet Med. 1993, 17: 209-223

EFSA. 2009a. Scientific report of EFSA prepared by the Animal Health and Animal Welfare Unit on the effects of farming systems on dairy cow welfare and disease. Annex to the EFSA Journal (2009) 1143, 1-38

EFSA 2009b. Scientific Opinion of the Panel on Animal Health and Welfare on a request from the Commission on the risk assessment of the impact of housing, nutrition and feeding, management and genetic selection on behaviour, fear and pain problems in dairy cows. The EFSA Journal (2009) 1139, 1-68

EFSA 2009c. Scientific Opinion of the Panel on Animal Health and Welfare on a request from the Commission on the risk assessment of the impact of housing, nutrition and feeding, management and genetic selection on leg and locomotion problems in dairy cows. The EFSA Journal (2009) 1142, 1-57

Krohn CC, Munksgaard L: Behavior of dairy cows kept in extensive (loose housing/pasture) or intensive (tie stall) environments II. Lying and lying-down behavior. Appl Anim Behav Sci. 1993, 37: 1-16.

Loberg J, Telezhenko E, Bergsten C, Lidfors L: Behavior and claw health in tied cows with varying access to exercise in an outdoor paddock. Appl Anim Behav Sci. 2004, 89: 1-16.

Melizi, M., 1985. Effect of different amounts of forced exercise on patella morphology in young bulls.

Regula G, Danuser J, Spycher B, Wechsler B: Health and welfare of dairy cows in different husbandry systems in Switzerland. Prev Vet Med. 2004, 66: 247-264.

Schofield, S.A., Phillips, C.J.C., Owens, A.R., 1991. Variation in the milk production, activity rate and electrical impedance of cervical mucus over the oestrous period of dairy cows, Anim. Reprod. Sci. 24, 231–248.  

Hästar

Vad skulle ett krav på lösgående system innebära?
Beskriv i frågorna nedan om förutsättningarna kan skilja sig åt beroende av om det gäller privatperson eller företag, och mellan olika typer av företag
2) Vilka system för hållande av hästar lösgående ser ni är relevanta alternativ idag?

Boxsystem och olika lösdriftssystem. Enligt vår erfarenhet ökar antalet lösdrifter, både hos privatpersoner och företag som till exempel turridningsföretag och ridskolor. Gällande lösdrifter så verkar detta vara en vanlig uppstallningsform bland ridskolor eller turridningsföretag som har islandshästar, men blir vanligare också vid andra raser. Dessa hästar står ofta på lösdrift under dag- och nattid, men tas ibland in till boxar eller spiltor under några timmar på eftermiddagen för skötsel och iordninggörande inför lektioner. Det finns dock ingenting som tyder på att islandshästar är den enda rasen som passar i lösdriftssystem. Vi tror att det är viktigt att för att kunna främja lösdrifter även hos ridskolor och liknande verksamheter, så kan det vara nödvändigt att poängtera att det är tillåtet att hålla hästarna i spiltor några timmar per eftermiddag/kväll när eleverna sköter om hästarna före och mellan lektioner. Det skulle fortfarande bli en bättre hästhållning om hästarna får gå på lösdrift sena kvällar, nätter och hela förmiddagarna, dvs. minst 16 timmar per dygn, jämfört med hästar som står i spilta/box större delen av dygnet.

4) Kan ni se några arbetsmiljöeffekter, positiva respektive negativa, med att inte längre ha uppbundna system (spiltor för stadigvarande hästhållning)

Om verksamheterna väljer att gå över till lösdriftssystem så visar ett par studier att miljön blir säkrare och mindre belastande. Enligt ett examensarbete av Söderman & Fransson (2017) var tidsåtgången och arbetsbelastningen mindre på ridskolor med lösdriftssystem jämfört med boxar/spiltor. Även mängden arbetsrelaterade belastningsskador var mindre. En studie av Yngvesson med flera kom fram till samma resultat. Säkerheten för ridskoleeleverna på ridskolor med lösdrift var något högre, arbetsmiljön för de anställda bättre och kostnaderna lägre. Även Hultgren & Ivarsson, (2007) menar att lösdrift gynnar en bra ergonomi. Utöver det har studier visat att unghästar på lösdrift är lugnare och därmed lättare att rida in, vilket också är positivt för arbetsmiljön för ryttarna (Rivera et al., 2002). Gällande spiltor i jämförelse med boxar, så är det alltid en säkerhetsrisk att behöva gå in till en häst bakifrån.

5) Kan ni se några positiva respektive negativa effekter vad gäller djurskydd, djurhälsa och smittskydd med att inte längre ha uppbundna system (spiltor för stadigvarande hästhållning)

I jämförelse med spiltor, så tillåter boxar ett mer naturligt rörelsemönster än spiltor. Den största positiva effekten gällande djurskydd kommer för verksamheter som väljer att ställa om till lösdriftssystem. Hästar är i grunden sociala djur som naturligt lever i stabila flockar, rör sig över stora områden och spenderar en stor del av sin tid med att äta. De är aktiva både dag- och nattid. En välskött och bra utformad lösdrift är det inhysningssystem som bäst tillgodoser hästens naturliga beteende. Hästar som får en lång utevistelse/går på lösdrift blir lättare att hantera (Rivera et al., 2002), drabbas av färre kotledsinflammationer (Odlander, 2010) samt luftvägsinflammationer (Michanek & Ventorp, 2008). Yngvesson med flera har i ett nyligen avslutat forskningsprojekt visat att ridskolor med lösdrift hade en något högre välfärd än ridskolor med uppbundna system.
En möjlig negativ effekt av övergång från spiltor till boxar skulle kunna vara att hästar i spiltor har laglig rätt att vistas utanför spiltorna 8 timmar per dygn. Någon liknande regel för hästar i boxar finns inte. Det finns alltså en teoretisk risk att hästar som hålls på box får mindre utevistelse än hästar som hålls i spiltor. Detta hade varit olyckligt. Vi vill dock förtydliga att vi anser att detta ska förhindras genom att regeln kring vistelsetid i spilta också gäller hästar i boxar.

c) Finns det kostnader som minskar med annat inhysningssystem?

Om utvecklingen, som vi tror, går mot lösdriftssystem så visar de studier vi har tagit del av att personalkostnader, driftskostnader samt kostnader för rehabilitering av skadad personal minskar (Michanek & Ventorp, 2008; Söderman & Fransson, 2017). Utöver det finns en mer indirekt kostnadsminskning för skadade och sjuka hästar, då hästar som hålls utomhus har en minskad risk för hältor och luftvägssjukdomar

Övergångsbestämmelser och undantag

10) Kan ni se något behov av övergångsbestämmelser?
a) Vilka kan i så fall behöva detta?

En rimlig övergångstid kan absolut behöva vara aktuellt för att olika verksamheter ska kunna hitta så bra uppstallningssystem som möjligt. Vi ser att detta främst kan gälla tätortsnära ridskolor.

12) Ser ni att någon skulle kunna vara i behov av ett undantag från kravet på lösgående djur?
a) Vilka i så fall? Utveckla och motivera varför dessa aktörer kan behöva undantag.

Som tidigare nämnt, så är det viktigt att en lagändring inte leder till att vissa verksamheter ställer om till uppstallning i boxar med minimalt med utevistelse. Även hästar som står på box är mycket begränsade i hur mycket de kan utföra sina naturliga beteenden och behöver fortfarande få möjlighet att vara ute. Därför är det viktigt att på olika sätt styra verksamheterna i rätt riktning så att de hellre väljer system med mycket utevistelse. En ridskola där hästarna går på lösdrift mer än 16 timmar per dag (på natten och på dagarna) och övrig tid antingen rids eller står i väl utformade spiltor mellan lektionerna bör generellt inte leda till en sämre välfärd än i verksamheter där hästarna står uppstallade i boxar förutom en kort utevistelse i liten hage. Därmed anser vi att lagstiftningen först och främst behöver utformas så att även hästar som står i boxar har rätt till en längre daglig utevistelse samt att några timmars uppstallning i spiltor för hästar som annars går på lösdrift är tillåtet.

Andra alternativ än ändring av lagstiftning

14) Kan ni se att det finns andra sätt än lagändring som kan underlätta en snabb och effektiv omställning till lösgående system? Utveckla och beskriv varför dessa sätt skulle vara bättre än lagstiftning.

Vi tror att en lagändring är den rätta vägen att gå för att ställa om till lösgående system. Däremot ser vi gärna ytterligare incitament för att ställa om till ännu mer hästvänliga system, såsom mycket utevistelse och lösdriftssystem. Vi tror framför allt att ridskolor skulle behöva få någon form av ekonomiskt stöd samt hjälp med marktillgång etc. för att kunna utveckla sin verksamhet.

Referenser
Hultgren, P. och Ivarsson, C. 2007. Arbetsrelaterade förslitningsskador hos ridlärare. Fördjupningsarbete inom hipplogprogrammet.

Michanek & Ventorp. 2008. Förstudie om hållbar hästuppfödning. Bollerups lantbruksinstitut.

Odlander, J. 2010. Injuries of horses related to type and amount of pasture/paddock confinement. Examensarbete inom veterinärprogrammet, Uppsala 2009.

Rivera, E., Benjamin, S., Nielsen, B., Shelle, J. & Zanella, A.J. 2002. Behavioral and physiological responses of horses to initial training: the comparison between pastured versus stalled horses. Applied Animal Behaviour Science 78: 235-252.

Söderman & Fransson. 2017. 2017. Inhysningens betydelse för arbetsmiljön på svenska ridskolor. Examensarbete inom hippologprogrammet.

Yngvesson, J. Personligt meddelande 2018-12-14.

Remissvaret som pdf

För Djurskyddet Sverige

Åsa Hagelstedt Emma Brunberg
Generalsekreterare Sakkunnig, Agr. Dr.